JAG ÄR ETT MIRAKEL

Du vet, när vi säger ”jag är ett mirakel” är vi inte dramatiska – vi är ärliga. Stora Boken gör det mycket tydligt i Löftena: ”Vi kommer att uppleva en ny frihet och en ny lycka.” [s. 83] Det är inte en liten förbättring; det är en fullständig förvandling av en människa som var helt hopplös. Boken fortsätter: ”Vi kommer inte att ångra det förflutna eller vilja stänga dörren om det.” [s. 84] För en alkoholist att nå den punkten är inget mindre än ett mirakel – en andlig upplevelse som förändrar vår innersta natur.

Det här miraklet är inte en engångshändelse. Det är en daglig frist, villkorad av vårt andliga tillstånd [s. 85]. Varje morgon vi vaknar nyktra, varje gång vi hjälper en annan alkoholist, bevittnar vi ett mirakel i arbete. Stora Boken säger oss att ”alkoholisten har vid vissa tillfällen inget effektivt mentalt försvar mot det första glaset.” [s. 43] Det är det förbannade tillståndet. Men när vi arbetar med Stegen får vi en ”otrolig paradox att finna en ny styrka” [s. 25]. Det är miraklet.

Så när du säger ”jag är ett mirakel” skryter du inte – du konstaterar bara ett faktum. Det är egentligen ödmjukhet. Du erkänner att något bortom din egen kraft har hänt i ditt liv, och du är tacksam för det. Och det bästa av allt? Det här miraklet fortsätter att ske varje gång du för budskapet vidare till en annan lidande själ.