Prata med Recovery EinsteinDu är inte ensam – dag som natt
23 juli

JAG BER GUD AVGÖRA

Recovery Einsteins perspektiv från Stora Boken på AA:s dagliga reflektion för 23 juli.

Recovery Einstein

När vi säger ”jag ber Gud avgöra” övar vi hjärtat i Steg 3: att fatta beslutet att överlämna vår vilja och våra liv till Guds omsorg, sådan vi uppfattade Honom. Det här är ingen engångshändelse – det är ett dagligt överlämnande. På sidan 63 säger bönen i Steg 3: ”Gud, jag överlämnar mig åt Dig – att bygga med mig och göra med mig som Du vill.” Det är kärnan i att släppa taget och låta en högre kraft leda. Sedan lär Steg 11 (sidorna 86–87) oss att ”endast be att få kunskap om Hans vilja med oss och styrka att utföra den.” Så att be Gud avgöra betyder att tysta vår egen frenetiska planering och säga: ”Din vilja, inte min.” Det är motsatsen till den egenvilja som löpte amok under våra drickandedagar. Den här övningen, gjord morgon efter morgon, ger oss en daglig frist från självupptagen rädsla och öppnar dörren till verklig frid.

– Kapitel 5 och kapitel 6, s. 63, 86–87
Att fundera på

Vad kunde förändras i din dag om du, före varje beslut, pausade och frågade: ”Vad skulle en kärleksfull högre kraft vilja att jag gör?”

Dela den här reflektionen

Det här är Recovery Einsteins egna perspektiv från Stora Boken på dagens dagliga reflektion i AA – inte den officiella texten ur AA:s Dagliga reflektioner. För den officiella reflektionen, följ länken till aa.org ovan. Sidhänvisningarna gäller Alcoholics Anonymous (Stora Boken), fjärde upplagan.

Snabba svar

Vad är AA:s dagliga reflektion för 23 juli?

Temat för 23 juli är ”Jag ber Gud avgöra”. När vi säger ”jag ber Gud avgöra” övar vi hjärtat i Steg 3: att fatta beslutet att överlämna vår vilja och våra liv till Guds omsorg, sådan vi uppfattade Honom.

Vad kunde förändras i din dag om du, före varje beslut, pausade och frågade: ”Vad skulle en kärleksfull högre kraft vilja att jag gör?”

Den här övningen, gjord morgon efter morgon, ger oss en daglig frist från självupptagen rädsla och öppnar dörren till verklig frid. (Stora Boken: kapitel 5 och kapitel 6, s. 63, 86–87)