ETT ORD ATT SLÄPPA: ”SKYLLANDE”

Skyllande är ett ord som helt enkelt inte hör hemma i tillfrisknandet. Stora Boken lär oss att ”förbittring är ’boven nummer ett’” [Sidan 64] – och skyllande är bränslet som håller förbittringen brinnande. När vi pekar finger medger vi egentligen att vi ännu inte har överlämnat oss åt tanken att våra egna val förde oss hit. Löftena säger att vi ”inte kommer att ångra det förflutna eller vilja stänga dörren om det” [Sidan 83] – men det kan bara ske när vi slutar skylla på människor, platser och saker för vårt drickande. Skyllande håller oss fast i offerrollen; acceptans gör oss fria. När vi arbetar med Stegen lär vi oss att ta ansvar för vår egen sida av gatan, med vetskap om att vårt tillfrisknande beror på vad vi gör nu, inte på vad andra gjorde då.