Vad är en ”torrfylla”? Finns det i Stora Boken?
Kort sagt:
- Uttrycket ”torrfylla” finns inte i Stora Boken: inte i programtexten från 1939, sidorna 1 till 164, och inte heller i förorden, bilagorna eller någon av de personliga berättelserna i den fjärde upplagan.
- I alla våra källor förekommer uttrycket en gång, i För det vidare (1984). I beskrivningen av Bill W. i slutet av 1940 står det att vissa människor sade att han var ”inne i en torrfylla”, vilket förklaras som att ha ”alla symtom på att vara berusad utom alkoholen.”
- Ett äldre, liknande uttryck, ”torrt fyllekalas”, finns i AA blir myndigt (1957). Bill använder det om en nykter medlem 1940 som var arg och orimlig, och om sig själv i slutet av 1940-talet.
- Stora Boken använder inget av uttrycken, men den säger att det inte räcker att hålla sig nykter (s. 82), och att det medlemmen har är ”en daglig frist, som är villkorad av att vi upprätthåller vårt andliga tillstånd” (s. 85).
Vad sökningen fann
Alla våra källor har genomsökts efter ”torrfylla”, ”torrfyllor”, ”torrt fyllekalas”, ”vitnade knogar” och andra formuleringar.
”Torrfylla” förekommer bara i För det vidare (1984), Bill W:s biografi. I slutet av 1940 hade Bill inget arbete, Stora Boken sålde inte och AA fick inte den uppmärksamhet det behövde. Han var ”frustrerad, otålig, rastlös, missnöjd och nedstämd” (För det vidare, 1984). Sedan: ”Vissa beskrev honom till och med som inne i en torrfylla” (För det vidare, 1984). Boken definierar uttrycket i samma mening: han hade ”alla symtom på att vara berusad utom alkoholen” (För det vidare, 1984). Det är den enda definitionen i våra källor, och den här sidan lägger inget till den. Boken säger inte vem som använde uttrycket.
”Torrt fyllekalas” finns i Bills egna texter: - Våren 1940 var en medlem som varit nykter i fyra år ”inne i vad vi numera kallar ett ’torrt fyllekalas’” (AA blir myndigt, 1957). Han blev alltmer ”hårdnackad och våldsam”, bröt sedan ihop och började dricka igen. - När Bill skriver om en rasande promemoria han skickade till Stiftelsens förtroendevalda före 1948 säger han om sig själv: ”Uppenbarligen var jag inne i ett torrt fyllekalas av värsta tänkbara slag” (AA blir myndigt, 1957). - När han minns 1940-talet, då psykiatrerna varnade för att gemenskapen var ”känslomässig dynamit”, frågar Bill: ”Nu när vi var nyktra, skulle torra fyllekalas och känsloutbrott spränga oss?” (AA blir myndigt, 1957). - I sin artikel från 1955, ”Varför Anonyma Alkoholister är anonyma”, använder han det om hela världens hunger efter makt, berömmelse och pengar: ”På denna förfärliga torra fyllekalas verkar samhället vingla fram längs en återvändsgränd” (P-17, 1955).
Så 1957 kunde Bill kalla ”torrt fyllekalas” något som ”vi numera” säger. I båda sina användningar om människor är mannen nykter och uppför sig illa: ”hårdnackad och våldsam” i det ena fallet (AA blir myndigt, 1957), och skickar ”svidande promemorior” i det andra (AA blir myndigt, 1957). Bill definierar inte uttrycket närmare.
”Vitnade knogar” dyker upp en gång, i en berättelse i den fjärde upplagan, ”På språng” (del III): ”Efter att ha kämpat mig fram med vitnade knogar i nästan två år i AA bröt jag till slut ihop och insåg att jag inte kunde hålla mig nykter helt på egen hand” (s. 491). Det är en medlems ord för att hålla sig torr på egen kraft; berättelsen kallar det inte en torrfylla.
Vad Stora Boken säger i samma ämne
Programtexten använder inget av uttrycken. Det här är de ställen som talar till en alkoholist som är nykter men ändå har det svårt. De återges här som jämförelse, inte som en definition av ”torrfylla”. - Enbart nykterhet räcker inte. Vissa alkoholister säger att allt de behöver göra är att hålla sig nyktra. ”Visst måste han hålla sig nykter”, svarar boken, men han är ”ännu långt ifrån att ha gjort rätt för sig” inför sin familj (s. 82). En man som säger att nykterhet räcker är som bonden som kom upp ur sin stormkällare till ett raserat hem och sade: ”Är det inte härligt att vinden har slutat blåsa?” (s. 82). - Inte botad. ”Vi är inte botade från alkoholism. Det vi egentligen har är en daglig frist, som är villkorad av att vi upprätthåller vårt andliga tillstånd” (s. 85). Det är lätt ”att slappna av i det andliga handlingsprogrammet och vila på våra lagrar”, och det leder till problem (s. 85). - Rastlös före drinken. I ”Läkarens åsikt” (1939) beskriver dr Silkworth drickare som, utan alkohol, är ”rastlösa, lättirriterade och missnöjda” tills de åter kan känna den lättnad några drinkar ger (s. xxviii–xxix). Han beskriver det tillstånd som leder tillbaka till drickandet, inte en nykter AA-medlem. - Förbittring. ”Om vi skulle leva måste vi vara fria från ilska” (s. 66). Närd förbittring stänger ute en man från ”Andens solljus”, och alkoholens galenskap återvänder (s. 66). - Surhet efter att drickandet har upphört. Kapitel 9 säger till familjen att mannen, ”fastän han är underbart förbättrad, fortfarande är under konvalescens”, och att hans ”perioder av surhet, nedstämdhet eller apati” går över med tolerans, kärlek och andlig förståelse (s. 127).
Läs själv
- Kapitel 6, ”Till handling” (s. 82–85): https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_chapt6.pdf
- ”Läkarens åsikt” (s. xxv–xxxii): https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_foreworddoctorsopinion.pdf
- Kapitel 5, ”Hur det fungerar” (s. 66): https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_chapt5.pdf
- P-17, med ”Varför Anonyma Alkoholister är anonyma” (1955), gratis från AA: https://www.aa.org/sites/default/files/literature/assets/p-17_AATraditions.pdf
- För det vidare och AA blir myndigt säljs av A.A. World Services: https://onlineliterature.aa.org
Källor
| Källa | Sidor | Datum |
|---|---|---|
| Alcoholics Anonymous, hela texten i fjärde upplagan (genomsökt) | — | texten från 1939; fjärde upplagan 2001 |
| Kapitel 5, 6, 9 | 66, 82–85, 127 | 1939 |
| ”Läkarens åsikt” | xxviii–xxix | 1939 |
| AA blir myndigt (Bill W.) | tvisten på kontoret 1940; promemorian till de förtroendevalda; varningen om ”känslomässig dynamit” | 1957; efter 1950 |
| ”På språng”, del III | 491 | fjärde upplagan (2001) |
| P-17, ”Varför Anonyma Alkoholister är anonyma” | 48 | 1955; efter 1950 |
| För det vidare | slutet av 1940 | 1984; efter 1950 |
Sidnumren i Stora Boken är från den fjärde upplagan. Sidnumren i P-17 är broschyrens tryckta sidnummer (© 2019).
Recovery Starts är oberoende och har ingen anknytning till Anonyma Alkoholister. Citaten är korta och har angivna källor. Stora Boken, AA blir myndigt och För det vidare är © A.A. World Services, Inc.; artiklarna i P-17 är © AA Grapevine, Inc.
De här sidorna besvarar frågor om AA utifrån AA:s egen utgivna litteratur, läst i sin helhet, med varje citat kontrollerat ord för ord mot den sida det hänvisar till. Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Vad vi har läst, och när varje källa skrevs.