Kan någon kastas ut från AA?
Kort sagt:
- Ingen kan uteslutas från AA självt. Den långa versionen av Tradition 3 säger ”kan vi inte neka någon som vill tillfriskna” (s. 563), och att medlemskapet aldrig ska vara beroende av pengar eller likformighet.
- Bill W., som skrev 1946: en medlem ”är medlem så länge han säger att han är det” (P-17, ”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?”, 1946).
- Det är inte detsamma som att tåla vad som helst på ett möte. År 1946 kunde en medlem som fortsatte dyka upp berusad ”föras ut” (P-17, ”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?”, 1946), och sedan välkomnas tillbaka nästa dag om han var nykter. En klubb, som är skild från AA, kunde utestänga honom. Ingetdera tar bort hans medlemskap i AA.
- Bill var ärlig med att denna uppfattning 1946 var ”ännu inte enhällig” (P-17, ”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?”, 1946) och att medlemsregler fortfarande fanns på vissa håll. Traditionen är den lärdom AA drog av dessa regler.
Vad den långa versionen säger
Tradition 3 i sin ursprungliga form säger att AA:s medlemskap ”bör innefatta alla som lider av alkoholism” (s. 563). Av det följer, med Traditionens eget ord ”Därför”, att ”kan vi inte neka någon som vill tillfriskna” (s. 563). Och medlemskapet ska aldrig ”vara beroende av pengar eller likformighet” (s. 563): inte av avgifter, och inte av att hålla med någon eller uppföra sig på ett visst sätt.
Den korta versionen uttrycker det som ett enda villkor, ”en önskan att sluta dricka” (s. 562). Den långa versionen uttrycker det åt andra hållet: det finns ingen som AA får avvisa.
Varför: uppsatsen från 1946
Bills Grapevine-artikel ”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?” (1946) är uppsatsen som Tradition 3 växte fram ur, och den handlar mest om att kasta ut människor.
Några år tidigare hade kontoret i New York bett grupperna skicka in sina medlemsregler. Tillsammans fyllde reglerna ”en mängd pappersark” (P-17, ”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?”, 1946). Om alla hade gällt på en gång hade nästan ingen alkoholist kunnat gå med, och omkring nio tiondelar av de äldsta och bästa medlemmarna ”aldrig hade klarat sig!” (P-17, ”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?”, 1946). Tidiga medlemmar skulle ha satts ut för att de halkade för ofta, för dålig moral, för psykiska problem, eller för att de inte kom från de ”bättre klasserna”.
Bill beskriver grupper som ägnade sig åt ”regelskapande fylleslag” (P-17, ”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?”, 1946): kommittéer med makt att sålla bort oönskade, äldre som kastade ut bråkmakarna. Det fungerade inte. Striderna om efterlevnaden visade sig vara värre för gruppen ”än det allra värsta som de värsta någonsin gjorde” (P-17, ”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?”, 1946). Några av dem som en gång dömts som hopplösa blev gruppens mest respekterade och mest älskade medlemmar, och Bill kallar dem som fördömde dem ”fariséerna” vars falska rättfärdighet gjorde gruppen ”den djupare andliga skadan” (P-17, ”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?”, 1946).
Hans slutsats: ”Vår AA-dörr står vidöppen” (P-17, ”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?”, 1946). En nykomling ”skriver inte under något, går inte med på något, lovar ingenting” (P-17, ”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?”, 1946). Han går med på sitt eget ord.
Ett möte, en klubb och AA
Samma uppsats drar den gräns som besvarar de flesta verkliga fall. En medlem som ”envisas med att komma till möten berusad” (P-17, ”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?”, 1946) kan föras ut, men i de flesta grupper kan han komma tillbaka nästa dag om han är nykter. ”Fastän han kan kastas ut från en klubb, tänker ingen på att kasta ut honom från AA.” (P-17, ”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?”, 1946).
Så tre olika saker: - AA-medlemskap tillhör personen. Ingen grupp, kommitté eller kontor kan ta det ifrån honom. - Ett möte kan be någon som stör det att gå för tillfället. Bills uppsats om pengar från 1946 nämner en funktionär som kan ”kasta ut en besvärlig drinkare” (P-17, ”Pengar”, 1946). Hur en grupp sköter sina egna möten är dess egen sak enligt Tradition 4 (s. 563). - En klubb är en separat sak som den långa versionen säger bör vara ”avskild” från AA (s. 564). Den kan ha egna regler för sina egna lokaler.
Vad som inte var avgjort
Bill låtsades inte att alla var överens. Den öppna dörren var ännu inte allmän praxis, skrev han: ”Medlemsregler finns fortfarande.” (P-17, ”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?”, 1946). Han kallade den vida uppfattningen ”huvudströmmen i AA:s tänkande i dag” (P-17, ”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?”, 1946), samtidigt som han tillade att den ännu inte var enhällig.
Texterna från 1946–47 handlar om fylleri, återfall, tiggeri, skvaller och ”mentala skruvar”. De tar inte upp en medlem som försätter andra människor i fara. De säger att en grupp kan föra ut någon från ett möte och att en grupp sköter sina egna angelägenheter, men de preciserar inte mer än så, och vi lägger inte till något.
Senare källor, för jämförelse
År 1957 sammanfattade Bill Tradition 3 som: ”Du är AA-medlem om du säger att du är det” (AA blir myndigt, 1957). Gruppbroschyren (P-16, 2018) citerar de Tolv Koncepten från 1962: ”ingen medlem ska uteslutas från AA – medlemskap ska alltid vara individens val” (P-16, 2018).
Läs själv
- Bilaga I, ”AA-traditionen” (s. 561–566), gratis från AA: https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_appendicei.pdf
- P-17, A.A. Tradition — How It Developed (”Vem är medlem i Anonyma Alkoholister?” är den första uppsatsen): https://www.aa.org/aa-tradition-how-it-developed
- P-16, AA-gruppen … där allting börjar: https://www.aa.org/sites/default/files/literature/p-16_0723.pdf
- Se även: Vad är det enda villkoret för medlemskap?
Källor
| Källa | Sidor | Först publicerad |
|---|---|---|
| Alcoholics Anonymous, bilaga I, långa versionen Tradition 3, 4, 6 | 562–564 | 1946 |
| P-17, ”Who Is a Member of Alcoholics Anonymous?” | — | 1946 |
| P-17, ”Money” | — | 1946 |
| AA blir myndigt | — | 1957 |
| P-16, AA-gruppen … där allting börjar (citerar Koncept 12, 1962) | 12 | tryckningen 2018 |
Sidnumren i Stora Boken är från den fjärde upplagan (2001). Vårt exemplar av AA blir myndigt har inga tryckta sidnummer, så den anges med bok och år.
Recovery Starts är oberoende och har ingen anknytning till Anonyma Alkoholister. Citaten är korta och har angivna källor. Stora Boken, AA blir myndigt och P-16 är © A.A. World Services, Inc.; artiklarna i P-17 är © AA Grapevine, Inc.
De här sidorna besvarar frågor om AA utifrån AA:s egen utgivna litteratur, läst i sin helhet, med varje citat kontrollerat ord för ord mot den sida det hänvisar till. Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Vad vi har läst, och när varje källa skrevs.