Vad menar Stora Boken med alkoholism som sjukdom?
Kort sagt:
- Stora Boken kallar alkoholism en ”sjukdom” (eng. ”illness”) och en ”åkomma” (eng. ”malady”): ”vi har kommit att tro att det är en sjukdom” (s. 18). Det är en sjukdom i kropp och sinne tillsammans, den förvärras med tiden och botas aldrig (s. xxvi, 22–24, 30, 85).
- Boken placerar problemets kärna i sinnet, alkoholistens brist på försvar mot det första glaset (s. 23–24), och under det i anden. Dess svar är ett andligt: ”en sjukdom som bara en andlig upplevelse kan övervinna” (s. 44).
- Huvudtexten använder ”sjukdom” (eng. ”illness”), inte ”sjukdomstillstånd” (eng. ”disease”). På de första 164 sidorna förekommer ”disease” en gång, som ”spiritual disease”, om förbittring (s. 64). Att kalla alkoholism ”a disease” kommer i de personliga berättelserna (s. 187, 416).
- Att kalla det en sjukdom ursäktar ingenting i boken. Samma sidor säger att våra problem är ”självförvållade” (s. 62, 103), och sjukdomen är skälet att handla, inte ett skäl att låta bli.
Orden boken använder
Genom förorden, kapitel 1–11 och bilagorna är bokens ord sjukdom (eng. ”illness”; kapitel 2, 3, 4, 7, 8, 10) eller åkomma (eng. ”malady”; kapitel 2, 5, 7, 10), och den kallar ofta alkoholisten en sjuk man. Ordet sjukdomstillstånd (eng. ”disease”) förekommer en gång på de sidorna: ”Från det härstammar alla former av andligt sjukdomstillstånd, ty vi har inte bara varit mentalt och fysiskt sjuka, vi har varit andligen sjuka” (s. 64). ”Det” där är förbittring, inte alkoholism.
”Disease” om alkoholism förekommer i de personliga berättelserna. I ”Alcoholic Anonymous Number Three” (del I) säger Bill W. och dr Bob till mannen i sängen ”Nej, du har en sjukdom” (eng. ”disease”; s. 187), och Bill talar om att bli botad ”från denna fruktansvärda sjukdom” (s. 191). Den berättelsen daterar sig själv till omkring 1954 (”För nitton år sedan i somras”, s. 188). I ”Acceptance Was the Answer” (del II) skriver en medlem att det hjälpte honom att se ”alkoholism var en sjukdom, inte en moralisk fråga” (s. 416). Det är medlemmarnas egna ord i berättelserna, inte programtexten.
En sjukdom i kroppen
Den första rösten i boken är en läkares. Dr Silkworths teori är att alkohol verkar på dessa drinkare som en allergi och väcker ett sug som ”aldrig förekommer hos den genomsnittlige måttlige drinkaren” (s. xxviii). AA-medlemmarna som presenterar honom håller med om att ”alkoholistens kropp är lika onormal som hans sinne” och tillägger att ”våra kroppar blev också sjuka” (s. xxvi). De är försiktiga med själva teorin: ”Som lekmän kan vår åsikt om dess riktighet naturligtvis betyda lite” (s. xxvi).
Kapitel 2 säger detsamma utifrån erfarenhet. När alkoholisten väl tar någon alkohol alls ”händer något, både i kroppslig och mental bemärkelse” som gör det nästan omöjligt att sluta (s. 22–23). Kapitel 7 säger åt hjälparen att tala om ”de tillstånd i kropp och sinne som följer med det” (s. 92).
En sjukdom i sinnet
Men boken är tydlig med var det verkliga bekymret ligger. Eftersom sjukdomen inte kan börja om inte alkoholisten tar det första glaset, ”finns alkoholistens huvudproblem i hans sinne, snarare än i hans kropp” (s. 23). De flesta alkoholister ”har förlorat valfriheten när det gäller drickande” (s. 24). ”Vi saknar försvar mot det första glaset” (s. 24). Där finns ”besatthetsidén att de på något sätt, någon gång, ska klara av spelet” (s. 23). Kapitel 3 visar den mentala blindfläcken utförligt, hos Jim, fotgängaren som gick mot rött och Fred (s. 35–43).
Det är också en sjukdom som förvärras och inte går över. Kapitel 3 kallar den en progressiv sjukdom där vi blir sämre, aldrig bättre, och jämför alkoholister med män som har förlorat sina ben och aldrig får nya (s. 30). ”En gång alkoholist, alltid alkoholist” (s. 33). Även efter tillfrisknande ”är vi inte botade från alkoholism” (s. 85).
Underst: en andlig sjukdom
Boken går en nivå djupare. Förbittring är den främsta boven, och ”När den andliga åkomman är övervunnen, kommer vi i ordning mentalt och fysiskt” (s. 64). Själva drickandet ”var bara ett symptom” (s. 64). Roten, säger boken, är ”Själviskhet – självupptagenhet!” (s. 62). Det är därför sjukdomen bara kan mötas med en andlig upplevelse (s. 44) och därför dr Silkworth säger att tillfrisknande kräver ”en total psykisk förändring” (s. xxix).
Hur boken använder tanken
Tanken på sjukdomen löper genom bokens praktiska råd: - Till nykomlingen: hjälparen ska berätta hur ”du till slut lärde dig att du var sjuk” och ”Fortsätt att tala om alkoholism som en sjukdom, en dödlig åkomma” (s. 92). Du kan vara öppen med hur hopplös sjukdomen är eftersom du har en lösning att erbjuda, och ju hopplösare han känner det, desto mer sannolikt är det att han tar emot dina förslag (s. 92, 94). - Till familjer: hustrurna påminns om att ”alkoholism är en sjukdom som vi omöjligt kunde ha haft någon makt över” (s. 118). De ombeds behandla mannen som en sjuk person (s. 100) och berätta för vännerna ”sjukdomens art” (s. 115). - Till arbetsgivare: ”förklara alkoholism, sjukdomen” (s. 142), och behandla mannen som allvarligt sjuk. - När det gäller förbittring: de som gjorde oss orätt var ”kanske andligen sjuka” också (s. 66), att behandlas som en sjuk vän (s. 67).
Vad det inte betyder
Sjukdomen tar inte bort ansvaret. Boken som kallar alkoholism en sjukdom säger också att våra problem ”i grunden är självförvållade” (s. 62), och kapitel 7 slutar: ”När allt kommer omkring var våra problem självförvållade” (s. 103). Sjukdomen förklarar varför viljestyrkan svek. Den är skälet till att programmet kräver så mycket handling (s. 58–103), inte ett skäl att vänta.
Och boken gör inte anspråk på att avgöra den medicinska frågan. Om varför alkoholisten reagerar som han gör: ”Kanske kommer det aldrig att finnas något fullständigt svar på de här frågorna” (s. 22).
Läs själv
- ”Läkarens åsikt”, s. xxv–xxxii: https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_foreworddoctorsopinion.pdf
- Kapitel 2 (s. 17–29), ”Det finns en lösning”: https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_chapt2.pdf
- Kapitel 3 (s. 30–43), ”Mer om alkoholism”: https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_chapt3.pdf
- Kapitel 5, ”Hur det fungerar”, om förbittring som ”spiritual disease”: https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_chapt5.pdf
- Se även: Vad är ”Läkarens åsikt”, och vem skrev den?
Källor
| Källa | Sidor | Datum |
|---|---|---|
| Alcoholics Anonymous, ”Läkarens åsikt” | xxv–xxxii | 1939 |
| Kapitel 2–3 | 17–43 | 1939 |
| Kapitel 4, 5, 6, 7, 8, 10 | 44, 62–67, 85, 92, 100–103, 115–118, 142 | 1939 |
| ”Alcoholic Anonymous Number Three”, del I | 187–191 | omkring 1954 (andra upplagan, 1955) |
| ”Acceptance Was the Answer”, del II | 416 | i den fjärde upplagan (2001) |
Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Citaten är korta och har angiven källa; Stora Boken är © A.A. World Services, Inc.
De här sidorna besvarar frågor om AA utifrån AA:s egen utgivna litteratur, läst i sin helhet, med varje citat kontrollerat ord för ord mot den sida det hänvisar till. Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Vad vi har läst, och när varje källa skrevs.