Prata med Recovery EinsteinDu är inte ensam – dag som natt
Startsida › AA-frågor, från böckerna › Talesätt: står det i böckerna?

Finns HALT (hungrig, arg, ensam, trött) i Stora Boken?

Kort sagt:

  • Nej. Varken akronymen HALT eller listan ”hungrig, arg, ensam, trött” finns i Stora Boken, eller någon annanstans i våra källor.
  • Vart och ett av de fyra orden förekommer faktiskt i programtexten för sig, starkast ilska: förbittring ”förstör fler alkoholister än något annat” (s. 64). Boken sätter aldrig ihop de fyra som varningstecken.
  • Bokens huvudpoäng om återfall går emot varje checklista över stämningslägen: Fred drack en dag då ”Fysiskt kände jag mig bra” och han inte hade några bekymmer (s. 41). Programtexten säger att alkoholisten vid vissa tillfällen inte har något mentalt försvar alls mot det första glaset, och att hans försvar ”måste komma från en högre kraft” (s. 43).

Vad sökningen fann

Alla våra källor har genomsökts efter ”HALT”, ”hungrig, arg” och vart och ett av de fyra orden, och efter två av dem inom en mening från varandra. Ingenting dök upp. Där ”halt” förekommer är det det vanliga engelska ordet för ”stopp”, som i en terapi som ”nästan helt stannade av” (eng. ”came to almost a complete halt”, s. 283) eller ett yrkande som får debatten att stanna av (A.A. Service Manual); en träff i Dr Bob och de andra föregångarna är ett skanningsfel för ”Half”. Ingen berättelse i någon upplaga i våra källor använder akronymen.

Var de fyra orden förekommer i programtexten

Hungrig. I kapitel 3 börjar Jims återfall när ”På vägen kände jag mig hungrig så jag stannade vid ett vägkrogställe där de har en bar.” (s. 36). Boken behandlar inte hungern som orsaken. Den kallar det som följde, tanken att whisky i mjölk på full mage inte kunde skada honom, ”ren och skär galenskap” (s. 37). På annat håll återger kapitel 9 en läkares förslag, ”naturligtvis beroende av en läkares råd” (s. 133), att ha choklad till hands ”för dess snabba energivärde i tider av trötthet” (s. 134), eftersom ett vagt sug på natten kunde stillas med godis (s. 134).

Arg. Det här är det som väger tyngst. Förbittring är ”boven nummer ett”, och ”Den förstör fler alkoholister än något annat.” (s. 64). ”Om vi skulle leva måste vi vara fria från ilska.” (s. 66). En hustrus tjat om hennes mans rökning och kaffe fick honom att ”brusa upp i ett vredesutbrott. Han blev full.” (s. 135), och boken tillägger att han hade ”alldeles fel” (s. 135). Kapitel 10 kallar ”De största fienderna för oss alkoholister” för ”förbittring, svartsjuka, avund, frustration och rädsla” (s. 145). Kapitel 3 säger också att när de drack med berått mod och kände sig berättigade ”av nervositet, ilska, oro, nedstämdhet, svartsjuka eller liknande”, var berättigandet ”vansinnigt otillräckligt i ljuset av vad som alltid hände” (s. 37).

Ensam. Bills egen berättelse har ensamhet som leder till en drink, år före AA: på väg ut i kriget, ”Jag var mycket ensam och vände mig åter till alkohol.” (s. 1). Därefter hör ensamheten till drickandet: Bill i ”det bittra träsket av självömkan” (s. 8), och ”den kyliga dimma som är ensamheten” under de sista dagarna av drickande (s. 151). I hotellobbyn i Akron tänkte Bill att utan några drinkar kunde han ”få en ensam helg” (s. 154); det han gjorde var att ringa en präst för att hitta en annan alkoholist (s. 154). Kapitel 7 lovar hjälparen chansen ”att se ensamheten försvinna” (s. 89).

Trött. Steg elvas övning att pausa under dagen slutar: ”Vi blir inte så lätt trötta, för vi bränner inte upp energi dumt” (s. 88). Kapitel 10 varnar arbetsgivare att en nyligen nykter man ”kanske tar i för mycket” och kan behöva få sina sexton timmars arbetsdagar tyglade (s. 146). Och så finns chokladen ”i tider av trötthet” (s. 134).

Vad boken sätter i centrum

Kapitel 3 är bokens studie av ”de mentala tillstånd som föregår ett återfall i drickande” (s. 35). Dess exempel passar inte in i en lista över stämningslägen:

  • Jim var lite irriterad och hungrig (s. 36), men bokens poäng är att ”parallellt med vårt sunda resonemang löpte oundvikligen någon vansinnigt trivial ursäkt för att ta det första glaset” (s. 37).
  • Fred hade ingen utlösare alls. ”Fysiskt kände jag mig bra. Jag hade inte heller några tryckande problem eller bekymmer.” (s. 41). Det var ”slutet på en perfekt dag, inte ett moln vid horisonten” (s. 41), och han beställde en cocktail utan att tänka på följderna (s. 41).

Kapitlets slutsats: ”Alkoholisten har vid vissa tillfällen inget effektivt mentalt försvar mot det första glaset.” (s. 43), och ”Hans försvar måste komma från en högre kraft.” (s. 43). Kapitel 2 säger samma sak: ”Vi är utan försvar mot det första glaset.” (s. 24).

Boken vill alltså att alkoholisten ska hålla utkik efter förbittring, rädsla, själviskhet och oärlighet, varje dag (s. 84, 86), och den tar ilska på stort allvar. Men den lägger inte säkerheten i att lägga märke till stämningslägen eller tillgodose kroppsliga behov. En lista som HALT kan vara förnuftigt råd; Stora Bokens eget svar på det första glaset är ett andligt, som upprätthålls dagligen (s. 84–85). Se: Finns definitionen av galenskap i Stora Boken?

Läs själv

Källor

Källa Sidor Datum
Alla våra källor (genomsökta): Stora Boken, broschyrer, historia, berättelser, service — olika
Anonyma Alkoholister, kapitel 1–3, 5–7, 9–11 1, 8, 24, 35–43, 64–66, 84–89, 133–135, 145–146, 151–154 1939
”Den saknade länken”, del II (vanligt bruk av ”halt”) 283 fjärde upplagan (2001)

Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Citaten är korta och har angiven källa; Stora Boken är © A.A. World Services, Inc.

De här sidorna besvarar frågor om AA utifrån AA:s egen utgivna litteratur, läst i sin helhet, med varje citat kontrollerat ord för ord mot den sida det hänvisar till. Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Vad vi har läst, och när varje källa skrevs.