Prata med Recovery EinsteinDu är inte ensam – dag som natt
Startsida › AA-frågor, från böckerna › Talesätt: står det i böckerna?

Är det sant att det finns ”inga måsten” i AA?

Kort sagt:

  • ”Det finns inga måsten i AA” finns inte i Stora Boken. I våra källor förekommer det en gång, i Dr Bob och de andra föregångarna (1980), som en enradig kommentar till något dr Bob skrev 1948.
  • Programtexten från 1939 använder ”måste” mer än sextio gånger i kapitel 1 till 11, oftast som ”vi måste”. Exempel: ”Vi måste, annars dödar det oss!” (s. 62), och ”Vi måste vara helt ärliga mot någon” (s. 73).
  • Boken är lika tydlig med att ingen ska beordra någon att följa den. Stegen är ”föreslagna” (s. 59), skribenterna fastställer ”ingen regel av något slag” (s. 81), och ”det är bäst att ingen säger åt honom att han måste följa dess förslag” (s. 144).
  • Så båda halvorna är sanna. Ingen i AA kan tvinga dig att göra något. Boken säger ändå, utifrån skribenternas erfarenhet, att vissa saker måste göras om du vill tillfriskna.

Varifrån ”inga måsten” kommer

Alla våra källor söktes efter ”inga måsten”, ”måsten”, ”du måste” och ”Du skall icke”.

Det enda ”inga måsten” finns i Dr Bob och de andra föregångarna (1980). Den citerar dr Bobs artikel i Grapevine från september 1948 om de Tolv Stegen: - Stegen är ”enkla i språket, tydliga i betydelsen” och möjliga att arbeta för alla med en uppriktig önskan om nykterhet (Dr Bob och de andra föregångarna, 1980). - ”Och likväl finns det inga shibboleter i AA.” (Dr Bob och de andra föregångarna, 1980). Medlemmar är inte bundna av teologisk doktrin, och ”en AA-dekalog på ’Du skall icke’-språk skulle verkligen reta oss” (Dr Bob och de andra föregångarna, 1980).

Boken från 1980 lägger sedan till, inom citattecken: ”Det vill säga, ’Det finns inga måsten i AA.’” (Dr Bob och de andra föregångarna, 1980). Boken säger inte vem som först sa det. Orden som citeras från 1948 är dr Bobs. Den korta formen är 1980 års boks kommentar.

Samma artikel, citerad strax före, säger också att harmoniskt liv kommer i proportion till ”vårt allvarliga försök att följa dem bokstavligt under gudomlig vägledning” (Dr Bob och de andra föregångarna, 1980). Så dr Bob avvisade en påtvingad kod av ”Du skall icke”. Han sa inte att Stegen var valfria extra.

(Frågelistan sa att raden ”inga måsten” står bredvid ett stycke av Bill W. Stycket är dr Bobs, från hans artikel i Grapevine 1948.)

Samma bok från 1980 använder också ”måsten” åt andra hållet, om det tidiga Akron. Vid sidan av sjukhusvistelse och överlämnande, säger den, ”fanns det otvivelaktigt andra måsten, även om dr Bob och Bill inte var riktigt säkra på vilka de var” (Dr Bob och de andra föregångarna, 1980). När den läser en rapport från 1938 om gruppen i Akron noterar den att medlemmarna då tyckte att möten var ”önskvärda” men inte nödvändiga, medan ”Morgonandakt och ’stilla stund’ däremot var måsten” (Dr Bob och de andra föregångarna, 1980). Så boken som trycker kommentaren ”inga måsten” antecknar också att de första medlemmarna höll vissa saker för måsten för sig själva. Vad dr Bob avvisade 1948 var en dekalog av ”Du skall icke” som läggs på medlemmar.

Hur boken hanterar ”måste”

Skribenterna tog bort ”du måste” med avsikt. Bill berättar i AA blir myndigt (1957) att en psykiater som läste utkastet som skickades ut före publiceringen, dr Howard, sa att texten ”var för full av orden ’du’ och ’måste’” (AA blir myndigt, 1957). Han föreslog att ändra dem där det var möjligt till ”vi borde” eller ”vi bör”, för att ta bort allt tvång. Bill gav med sig: ”det var fullkomligt uppenbart att doktorn hade helt rätt” (AA blir myndigt, 1957).

Den vanligaste formen som finns kvar är ”vi måste”. En räkning i den fjärde upplagans text av kapitel 1–11 finner ”måste” eller ”får inte” ungefär sextioåtta gånger. Den klart vanligaste formen är ”vi måste” (tjugotre gånger, sex av dem i en lista med regler som boken förkastar, nedan), mot sju ”du måste”. Många av de måsten som finns kvar redogör för vad skribenterna fann att de var tvungna att göra: - Om själviskhet: framför allt måste alkoholister bli av med den. ”Vi måste, annars dödar det oss!” (s. 62). - Om Femte Steget: ”Vi måste vara helt ärliga mot någon om vi förväntar oss att leva länge eller lyckligt i den här världen” (s. 73–74). - Om gottgörelse: ”Vi får inte rygga tillbaka för någonting” (s. 79). ”Vi måste förlora vår rädsla för fordringsägare” (s. 78). - Om det dagliga livet: ”Varje dag är en dag då vi måste bära visionen av Guds vilja in i alla våra verksamheter” (s. 85). - Om det andliga livet: ”vi måste finna en andlig grund för livet – annars” (s. 44).

Där boken vägrar ett ”måste”. Kapitel 7 listar de måsten som andra hade lagt på alkoholister: ”vi får inte gå dit alkohol serveras”; ”vi måste undvika vänner som dricker”; ”vi får inte gå in på barer” (s. 100–101). ”Vår erfarenhet visar att detta inte nödvändigtvis är så” (s. 101).

Den låter aldrig en person beordra en annan. En man som får boken bör inte få höra att ”han måste följa dess förslag” (s. 144). ”Mannen måste avgöra själv” (s. 144). Nykomlingen, efter att ha läst, ”måste själv avgöra om han vill fortsätta” (s. 95). En hustru bör ”aldrig tala om för honom vad han måste göra åt sitt drickande” (s. 111). Traditionerna säger detsamma om medlemskap: det bör aldrig vara beroende ”av pengar eller likformighet” (s. 563).

Stegen är föreslagna. ”Här är de steg vi tog, vilka vi föreslår som ett program för tillfrisknande” (s. 59). Bill säger att formuleringen om förslag lades till i samma kompromiss i sista minuten som ”Gud, sådan vi uppfattade Honom”: Stegen ”skulle bara vara förslag” (AA blir myndigt, 1957). I en svår fråga om gottgörelse hemma säger skribenterna att de vill ”inte fastställa någon regel av något slag” (s. 81).

Men ”föreslagna” är inte ”oviktigt”. Samma sidor redogör för vad som hände när människor hoppade över saker. ”Halvmesyrer gav oss ingenting” (s. 59). ”Om vi hoppar över detta livsviktiga steg kanske vi inte övervinner drickandet” (s. 72).

Vad detta innebär

”Det finns inga måsten i AA” är rättvist om auktoritet. Ingen i AA kan beordra en medlem att göra något, och boken skrevs medvetet om för att undvika ”du måste”. Det är inte rättvist om innehållet. Bokens skribenter säger många gånger, med sin egen röst, att vissa saker måste göras: ärlighet, att bli av med själviskhet, gottgörelse, daglig tillit till Gud, att hjälpa andra. Den presenterar dem som vad de fann nödvändigt för att hålla sig vid liv, erbjudet åt var och en som vill ha det de har (s. 58).

Det sägs ibland att det inte finns några ”måsten” eller krav för AA-medlemskap eller för nykterhet. Medlemskapshalvan stämmer (lång version, Tradition 3, s. 563). Nykterhetshalvan går utöver boken, som faktiskt anger vad dess skribenter fann att de måste göra.

Se även: Är Stegen regler eller förslag?

Läs själv

Källor

Källa Sidor Datum
Alcoholics Anonymous, kapitel 1–11 (genomsökta och räknade) 1–164 1939
Kapitel 4–8, 10 44, 58–62, 72–85, 95, 100–101, 111, 144 1939
De Tolv Traditionerna, lång version, Tradition 3 (Stora Bokens bilaga I) 563 AA Grapevine, 1946; i Stora Boken från 1955
AA blir myndigt (dr Howards råd; Stegen som förslag) — 1957, om utkastet från 1939; efter 1950
Dr Bob, artikel i Grapevine, citerad i Dr Bob och de andra föregångarna — artikel september 1948; bok 1980 (kommentaren ”inga måsten” är bokens)
Dr Bob och de andra föregångarna om det tidiga Akrons ”måsten” — 1980, om de tidiga åren i Akron (ett stycke läser en rapport från 1938); efter 1950

Sidnumren i Stora Boken är från fjärde upplagan. Räkningen av ”måste” är från vår text av den fjärde upplagan; förordet säger att dessa kapitel är ”i stort sett orörda” sedan 1939 (s. xi).

Recovery Starts är oberoende och har ingen anknytning till Anonyma Alkoholister. Citaten är korta och har angivna källor. Stora Boken, AA blir myndigt och Dr Bob och de andra föregångarna är © A.A. World Services, Inc.

De här sidorna besvarar frågor om AA utifrån AA:s egen utgivna litteratur, läst i sin helhet, med varje citat kontrollerat ord för ord mot den sida det hänvisar till. Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Vad vi har läst, och när varje källa skrevs.