Tradition 1: betyder den ”min nykterhet kommer först”?
Kort sagt:
- Nej. Tradition 1 säger det motsatta: ”vår gemensamma välfärd kommer först. Men individuell välfärd följer tätt efter” (s. 563).
- Skälet den ger är att den enskildes liv beror på AA:s: ”AA måste fortsätta leva, annars kommer de flesta av oss säkerligen att dö” (s. 563). Att sätta AA:s enighet först är hur medlemmar skyddar sitt eget tillfrisknande, och tillfrisknandet hos de alkoholister som ännu inte har kommit.
- Den enskilde är inte bortviftad. Den långa versionen behåller honom i samma mening: som nummer två, och ”tätt efter”.
Vad den långa versionen säger
Hela Tradition 1 i sin ursprungliga form är fyra korta meningar (s. 563): - Varje medlem är ”bara en liten del av en stor helhet” (s. 563). - AA måste fortsätta leva, annars kommer de flesta medlemmar att dö. - ”Därför kommer vår gemensamma välfärd först” (s. 563). - ”Men individuell välfärd följer tätt efter” (s. 563).
Den korta versionen behåller första halvan av tanken och skälet bakom den: ”Vår gemensamma välfärd bör komma först; personligt tillfrisknande beror på enigheten i AA” (s. 562). Raden om att den individuella välfärden följer tätt efter finns bara i den långa versionen.
Inledningen till bilaga I ger samma resonemang. Eftersom AA gör skillnaden mellan liv och död för sina medlemmar, och skulle kunna göra det för många fler, behöver det ”permanent enighet” (s. 561). Alkoholister måste ”arbeta tillsammans och hålla ihop” annars ”dör de flesta ensamma” (s. 561).
Var ”min nykterhet kommer först” går fel
Frasen finns inte i Traditionen. Den vänder på den ordning texten ger. Traditionen säger inte att en medlems välfärd inte spelar någon roll; den säger att medlemmens välfärd beror på något som är större än honom, så det kommer först.
Bill W:s senare skrifter pekar hela tiden åt samma håll. I förordet till P-17 bad han varje medlem att vara lika medveten om vad som hotar AA som helhet som om de personliga brister ”som hotar hans egen nykterhet” (P-17, förord, 1955), och tillade: ”Ty hela rörelser har förr också gett sig ut på fylleslag!” (P-17, förord, 1955). AA:s enighet håller sig inte själv, skrev han; liksom personligt tillfrisknande kommer medlemmar alltid att ”måste arbeta för att upprätthålla den” (P-17, förord, 1955).
År 1955 beskrev han Traditionerna som uppoffringar. Varje medlem ”var tvungen att göra villiga offer för själva gruppen, offer för den gemensamma välfärden” (P-17, ”Varför Anonyma Alkoholister är anonyma”, 1955), och gruppen i sin tur avstod från rättigheter ”för skydd och välfärd för varje medlem” (P-17, ”Varför Anonyma Alkoholister är anonyma”, 1955). Givandet går åt båda håll, men det börjar med att medlemmen ger.
Varifrån den kom
I AA blir myndigt (1957) berättar Bill en historia som han placerar under Tradition 2, gruppsamvetet, och som slutar med Tradition 1:s princip. År 1937, pank och med Lois som försörjde hushållet, erbjöds han en betald tjänst som lekmannaterapeut på Towns Hospital. Det hade hjälpt honom, och det var etiskt. Hans grupp i New York sade nej: AA kunde inte knytas till ett sjukhus eller ha betalda terapeuter. Han lyssnade. Tre principer, skrev han, hade fallit den natten på ”gruppens erfarenhets städ” (AA blir myndigt, 1957), och den första han listar är ”Den gemensamma välfärden måste komma först” (AA blir myndigt, 1957). Bills egen välfärd den natten kom i andra hand, och han säger att gruppen hade rätt.
Han jämför också de tidiga medlemmarna med en besättning som driver på en flotte efter en flygolycka: ”Ingen vågade gunga flotten, av rädsla att de alla skulle förgås” (AA blir myndigt, 1957). I samma stycke insisterar han på att ”Förmodligen sätter inget sällskap ett högre värde på den enskilda medlemmens personliga välfärd än AA gör.” (AA blir myndigt, 1957). Den gemensamma välfärden kommer först eftersom det utan den skulle finnas föga personlig välfärd alls.
En senare broschyr om samma sak
Tolv traditioner illustrerade (P-43, 1971) tar upp idén om det ”själviska programmet” under Tradition 1 direkt. Den frågar ”Jaja, det är ett själviskt program, eller hur?” (P-43, 1971), och svarar att självgodhet hotar både medlemmens egen nykterhet och gruppens enighet.
Läs själv
- Bilaga I, ”AA-traditionen” (s. 561–566), gratis från AA: https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_appendicei.pdf
- P-17, A.A. Tradition — How It Developed: https://www.aa.org/aa-tradition-how-it-developed
- P-43, Tolv traditioner illustrerade: https://www.aa.org/twelve-traditions-illustrated
- Alcoholics Anonymous Comes of Age säljs av A.A. World Services på https://onlineliterature.aa.org
- Se även: Är det själviskt att hjälpa andra om det håller mig nykter? · Vad säger Steg 12 egentligen?
Källor
| Källa | Sidor | Först publicerad |
|---|---|---|
| Alcoholics Anonymous, bilaga I, inledningen och Tradition 1 (kort och lång version) | 561–563 | långa versionen 1946 |
| P-17, förord | — | daterad 1955 |
| P-17, ”Varför Anonyma Alkoholister är anonyma” | — | 1955 |
| AA blir myndigt (Tradition 1; Tradition 2 och erbjudandet från Towns Hospital 1937) | — | 1957 |
| P-43, Tolv traditioner illustrerade | 1 | 1971 |
Sidnumren i Stora Boken är från den fjärde upplagan (2001). Vårt exemplar av AA blir myndigt har inga tryckta sidnummer, så den anges med bok och år.
Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Citaten är korta och har angivna källor; Stora Boken, AA blir myndigt och P-43 är © A.A. World Services, Inc.; artiklarna i P-17 är © AA Grapevine, Inc.
De här sidorna besvarar frågor om AA utifrån AA:s egen utgivna litteratur, läst i sin helhet, med varje citat kontrollerat ord för ord mot den sida det hänvisar till. Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Vad vi har läst, och när varje källa skrevs.