Rekommenderar Stora Boken behandlingshem?
Kort sagt:
- Nej. Orden ”behandlingshem” och ”rehab” förekommer aldrig i Stora Bokens programtext. De dyker bara upp i några personliga berättelser i fjärde upplagan, som en del av det de skribenterna gick igenom. En skribent som fick höra att hon eller han skulle åka dit åkte inte.
- Texten från 1939 förordar medicinsk hjälp på dess plats. Den förordar sjukhusvård för den som dricker och är ”mycket skakig eller omtöcknad” (s. xxvi). Den kallar fysisk behandling ”önskvärd, ja rent av nödvändig” för någon som just kommit ur en fylla, men bara ”en liten del av bilden” (s. 143). Den talar varmt om ett sjukhus och en läkare som samarbetade med AA (s. 162).
- Det som boken säger att alkoholisten verkligen tillfrisknar av är inte själva vården utan en andlig förändring och arbete med andra alkoholister (s. xxix, 89, 143), även om det för många tidiga medlemmar började innanför ett sjukhus väggar (s. 162).
- Traditionerna håller AA och sjukhus åtskilda. Sjukhus och ”andra platser för återhämtning” ska ligga ”väl utanför AA”, och samarbete får aldrig gå så långt som till ”anknytning eller stöd, verkligt eller underförstått” (s. 564).
Vad sökningen fann
I de första 164 sidorna, förorden och bilagorna betyder ”behandling” en läkares eller ett sjukhus vård av den som dricker. Det betyder aldrig ett program som ersätter AA. ”Behandlingshem” och ”rehab” förekommer inte där alls. De förekommer bara i personliga berättelser i del II och III, som speglar medlemmarna vid tiden för fjärde upplagan (2001). Några exempel: - En skribent skickades till ett behandlingshem, och det ”introducerade mig för Stora Boken” (s. 498). - En annan skriver: ”Jag hade ingenting emot behandlingshem då, och har det inte nu” (s. 315). - En annan, som ombads gå in på ett behandlingshem, skriver: ”Jag gick inte till någon rehab” (s. 425). - En annan konstaterar att när deras far drack ”fanns det inga behandlingshem” (s. 513).
Det här är personliga erfarenheter, berättade ”på sitt eget språk och utifrån sin egen synvinkel” (s. 29). De får inte programtexten att säga något om behandlingshem.
Vad texten från 1939 säger om medicinsk hjälp
Stora Boken är inte emot läkare eller sjukhus. Den fick sin inledning av en läkare, doktor Silkworth, som drev ett sjukhus för alkoholister (s. xxv–xxvii). Bill W. blev nykter på ett sjukhus, där ”Behandling verkade klokt, eftersom jag visade tecken på delirium tremens” (s. 13). Texten: - Förordar sjukhusvård för den som dricker och är mycket skakig eller omtöcknad, så att sinnet är klart innan man närmar sig personen (s. xxvi). - Använder läkare och sjukhus för att hitta dem som dricker. En medlem kan hitta människor som dricker och vill tillfriskna genom att fråga ”läkare, pastorer, präster eller sjukhus” (s. 89). ”Kontakt via en läkare eller en institution är en bättre satsning” än via familjen (s. 91). ”Om din man behöver sjukhusvård bör han få det” (s. 91). - Behandlar fysisk behandling som ett första steg. I ”Till arbetsgivare”, för en man som fortfarande dricker eller just kommit ur en fylla, är ”en viss mängd fysisk behandling önskvärd, ja rent av nödvändig” (s. 143). ”I kompetenta händer tar detta sällan lång tid och är inte heller särskilt dyrt” (s. 143). - Tackar ett sjukhus. Kapitel 11 beskriver ”ett välkänt sjukhus för behandling av alkohol- och drogberoende” i östra USA, vars läkare föreslår AA för patienter som kan tillfriskna på en andlig grund. ”Många av oss, tidigare patienter, åker dit för att hjälpa till” (s. 162).
Vad den säger att behandling inte kan göra
Samma sidor är rakt på sak om begränsningarna: - ”Fysisk behandling är bara en liten del av bilden.” Mannen ”måste genomgå en förändring av hjärtat” (s. 143). - Doktor Silkworth: suget ”har aldrig, genom någon behandling vi känner till, utrotats permanent” (s. xxx), och läkare ”har gjort ringa intryck på problemet som helhet” (s. xxix). Tillfrisknande kräver ”en total psykisk förändring” (s. xxix). - Bokens egna tidiga medlemmar hade prövat ”hälsogårdar och sanatorier” och frivillig inläggning på mentalsjukhus utan framgång (s. 31). En man ”famlade från ett sanatorium till ett annat” (s. 26). - Vägen ut som den erbjuder är Stegen och kapitel 7:s arbete. Praktisk erfarenhet visar, säger den, att ”ingenting ger ett så säkert skydd mot att dricka som intensivt arbete med andra alkoholister” (s. 89).
Traditionerna
Traditionernas långa version (skriven 1946, tryckt i Stora Boken sedan 1955) besvarar frågan för AA självt: - Tradition 6: klubbar och sjukhus är ”sekundära hjälpmedel” som bör vara egna juridiska personer och inte använda AA:s namn, och ”sjukhus, liksom andra platser för återhämtning, bör ligga väl utanför AA – och stå under medicinsk tillsyn” (s. 564). ”Även om en AA-grupp kan samarbeta med vem som helst bör ett sådant samarbete aldrig gå så långt som till anknytning eller stöd, verkligt eller underförstått” (s. 564). - Den korta versionen: en AA-grupp ”bör aldrig gå i borgen för, bekosta eller låna ut AA:s namn till någon närbesläktad sammanslutning eller något utomstående företag” (s. 562). - Tradition 8: ”Med professionalism menar vi att yrkesmässigt ge råd till alkoholister mot betalning eller lön” (s. 564), och AA:s tolftestegsarbete ska aldrig betalas (s. 564–565).
Förordet till andra upplagan (1955) sammanfattar hållningen: AA tar inte ”någon särskild medicinsk ståndpunkt, även om vi samarbetar i stor utsträckning med läkarkåren” (s. xx), och ”När det gäller terapi för själva alkoholisten har vi säkert inget monopol” (s. xxi).
Vad detta innebär
Stora Boken rekommenderar inte behandlingshem. Texten från 1939 talar varmt om ett sjukhus som behandlade alkoholister och samarbetade med AA (s. 162), men som en plats dit medlemmar åkte för att hjälpa till och fann Gud, inte som en ersättning för programmet; och Traditionerna som skrevs efteråt säger åt AA-grupper att aldrig ge stöd åt eller knyta sig till någon sådan inrättning (s. 562, 564). Det boken rekommenderar är kort, praktisk medicinsk vård för att rensa huvudet på den som dricker, följd av det andliga programmet och en alkoholist som arbetar med en annan. Den behandlar aldrig en sjukhusvistelse som själva tillfrisknandet.
Läs själv
- ”Läkarens åsikt”, s. xxv–xxxii: https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_foreworddoctorsopinion.pdf
- Kapitel 7 (s. 89–103), ”Att arbeta med andra”: https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_chapt7.pdf
- Kapitel 10 (s. 136–150), ”Till arbetsgivare”: https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_chapt10.pdf
- Kapitel 11 (s. 151–164), ”En vision för dig”: https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_chapt11.pdf
- Bilaga I, de Tolv Traditionerna, korta versionen s. 562 och långa versionen s. 563–566: https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_appendicei.pdf
- Se också: Tradition 6: kan en AA-grupp samarbeta med ett behandlingshem?
Källor
| Källa | Sidor | Datum |
|---|---|---|
| Alcoholics Anonymous, hela texten i fjärde upplagan (genomsökt) | — | texten från 1939; fjärde upplagan 2001 |
| ”Läkarens åsikt” | xxv–xxx | 1939 |
| Kapitel 1, 2, 3, 7, 10, 11 | 13, 26, 29, 31, 89–91, 143, 162 | 1939 |
| De Tolv Traditionerna, korta och långa versionen (bilaga I) | 562–565 | Den långa versionen 1946; den korta versionen senast 1950; i Stora Boken från 1955 |
| Förord till andra upplagan | xx–xxi | 1955 |
| Personliga berättelser, del II och III | 315, 425, 498, 513 | i den fjärde upplagan (2001) |
Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Citaten är korta och har angiven källa; Stora Boken är © A.A. World Services, Inc.
De här sidorna besvarar frågor om AA utifrån AA:s egen utgivna litteratur, läst i sin helhet, med varje citat kontrollerat ord för ord mot den sida det hänvisar till. Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Vad vi har läst, och när varje källa skrevs.