Inget kan tvinga en grupp

Ingen utanför en AA-grupp kan beordra den att göra något, och kapningen börjar när en grupp glömmer det och lyder. Bill W. satte regeln för hela AA i två meningar (AA blir myndigt): ”Därför är det nu klart att vi aldrig bör utse styrelser som ska styra oss. Det är lika klart, å andra sidan, att vi alltid kommer att behöva bemyndiga arbetare att tjäna oss.” Att bemyndiga är att ge någon tillstånd att handla. Om inte ens AA självt har någon som kan ge en grupp order, har en hyresvärd det definitivt inte. Så här går det till. En grupp hyr ett rum på en institution. Institutionen börjar lägga till villkor: dess klienter talar först, en personalmedlem sitter med, mötet slutar tidigare för att passa institutionens schema, och institutionens broschyrer läggs på bordet. Varje önskemål är litet och hyran är billig, så gruppen säger ja, och en dag är institutionens policy mötets upplägg. Den långa versionen (Stora Boken, 4:e utg. (engelska), s. 563): ”För syftet med vår grupp finns det endast en högsta auktoritet – en kärleksfull Gud såsom Han kan komma till uttryck i vårt gruppsamvete.” En grupp som inte kan säga nej till sin hyresvärd kan alltid rösta för att hitta ett annat rum. Pröva det i kväll: fråga om någon regel i ditt möte kom från byggnaden i stället för från medlemmarnas omröstning.