Aldrig exklusiv

Mars slutar där Tradition 3 börjar: hotet mot AA var aldrig vem som kunde komma in, utan en gemenskap som skulle börja välja. Den långa versionen (Stora Boken, 4:e utg. (engelska), s. 563) säger det i fyra meningar: ”Vårt medlemskap bör innefatta alla som lider av alkoholism. Därför kan vi inte neka någon som vill tillfriskna. Inte heller ska medlemskap i AA någonsin vara beroende av pengar eller likformighet. Om två eller tre alkoholister samlas för sin nykterhets skull kan de kalla sig en AA-grupp, förutsatt att de som grupp inte har någon annan anknytning.” Alla som lider. Ingen nekad. Inget pris och inget prov. Ingen ägare. Bill W. sa vart grupperna hade kommit 1946 (AA-broschyren P-17, s. 14): ”Vi vill vara så inkluderande vi kan, aldrig exkluderande.” Exkluderande betyder att hålla människor ute. Stora Boken hade redan satt målet för varje stad där några AA-medlemmar landar (s. 164): ”det blir inget stopp förrän alla i den staden har fått sin chans att tillfriskna”. Alla i den staden, också den som ingen i ditt rum skulle ha valt. En månads läsningar kokar ner till den drinkaren och en dörr som ingen utomstående kontrollerar. Pröva det i kväll: föreställ dig den person du minst skulle vänta dig på ditt möte, och fråga om din grupps dörr, dess regler och dess hyresvärd alla skulle släppa in honom eller henne.