Vad är en hemgrupp, och hur vägleder Traditionerna den?
Kort sagt:
- ”Hemgrupp” är inget uttryck som Stora Bokens program, den långa versionen från 1946 eller Bill W:s essäer från 1946–47 använder. Det dyker upp i senare texter: P-16 (2018) beskriver hemgruppen som den enda grupp en medlem tillhör, gör service i och röstar i.
- Det den långa versionen faktiskt definierar är själva AA-gruppen: två eller tre alkoholister som samlas för nykterhetens skull, utan någon annan anknytning (s. 563), ”en andlig enhet” med ett huvudsyfte, att föra sitt budskap vidare till den alkoholist som fortfarande lider (s. 563).
- Varje Tradition vägleder en grupp: dess eget samvete avgör dess angelägenheter (s. 563), den betalar sina egna kostnader (s. 564), den håller organisationen så liten som möjligt med roterande ledare (s. 565), och den sätter sitt syfte före någons personlighet.
Var uttrycket finns, och inte finns
Vid en genomsökning av alla texter i våra källor förekommer uttrycket inte i Stora Bokens första 164 sidor, dess förord eller bilagor, i den långa versionen, i essäerna i P-17 (1946–47 och 1955), i P-43 (1971) eller i AA blir myndigt (1957). Det förekommer i några av Stora Bokens senare personliga berättelser (del II och III), i P-16, AA-gruppen (© 2018), och i den nuvarande A.A. Service Manual. Hemgruppen som en definierad idé kommer alltså senare än Traditionerna. Gruppen är dock vad Traditionerna handlar om.
Vad den långa versionen säger att en grupp är (1946)
- Vem som kan bilda en. ”Om två eller tre alkoholister samlas för sin nykterhets skull kan de kalla sig en AA-grupp, förutsatt att de som grupp inte har någon annan anknytning” (s. 563). Medlemskap får inte vara beroende ”av pengar eller likformighet”, och vi ”kan inte neka någon som vill tillfriskna” (s. 563).
- Vad den är till för. Varje grupp ”bör vara en andlig enhet med endast ett huvudsyfte – att föra budskapet vidare till den alkoholist som fortfarande lider” (s. 563).
- Inför vem den svarar. I sina egna angelägenheter bara inför ”sitt eget samvete” (s. 563), där den yttersta auktoriteten för gruppens syfte är en kärleksfull Gud såsom Han kan komma till uttryck i gruppsamvetet (s. 563). Den rådfrågar närliggande grupper när dess planer berör dem (s. 563).
- Hur den bekostas. Genom frivilliga bidrag från de egna medlemmarna (s. 564), och den bör inte samla pengar utöver försiktiga reserver utan något AA-ändamål (s. 564).
- Hur den styrs. Med ”så lite organisation som möjligt”, och roterande ledarskap är bäst (s. 565); en liten grupp kan välja en sekreterare, en större en roterande kommitté (s. 565). Dess ledare ”styr inte” (s. 565).
- Vad den inte får göra. Bedriva affärsverksamhet, eller låta samarbete bli anknytning eller stöd (s. 564), eller uttrycka åsikter i yttre kontroversiella frågor (s. 565).
Bill W. beskrev samma grupp utifrån egen erfarenhet 1947: de flesta grupper föredrog roterande kommittéer, och varje kommitté ”utför vad den tror är gruppens vilja” (P-17, ”Will A.A. Ever Have a Personal Government?”, 1947, s. 38).
Vad P-16 säger att en hemgrupp är (2018, daterad)
- De flesta medlemmar har funnit det viktigt att tillhöra en grupp, ”som de kallar sin ’hemgrupp’” (P-16, 2018, s. 15), där de tar på sig service och försöker upprätthålla vänskapsband.
- Medlemskap ger ”rätt att rösta i frågor som kan påverka gruppen och även AA som helhet” (P-16, 2018, s. 15). Varje medlem har en röst, helst framförd genom hemgruppen (P-16, s. 15–16).
- I hemgruppen lär sig medlemmarna, genom gruppens sätt att arbeta, hur man sätter principer före personligheter ”i syfte att föra AA:s budskap vidare” (P-16, 2018, s. 16).
- Att gå med kräver ingen ansökan: ”Precis som vi är medlemmar i AA om vi säger att vi är det, så är vi medlemmar i en grupp om vi säger att vi är det” (P-16, 2018, s. 13).
- P-16 skiljer också mellan en grupp och ett möte. En grupp finns kvar utanför mötestid, ”redo att ge tolftestegshjälp när det behövs” (P-16, 2018, s. 13).
Den sista punkten knyter hemgruppen tillbaka till den långa versionens syfte. En grupp bestäms av vad den gör för den alkoholist som fortfarande lider, inte av vilken tid den håller möte.
Läs själv
- Bilaga I, den långa formen av Traditionerna (s. 561–566), gratis från AA: https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_appendicei.pdf
- P-16, AA-gruppen … där allting börjar (s. 12–16): https://www.aa.org/sites/default/files/literature/p-16_0723.pdf
- P-17, A.A. Tradition: How It Developed: https://www.aa.org/sites/default/files/literature/assets/p-17_AATraditions.pdf
- Se även: Vad är ett arbetsmöte i gruppen till för? · Femte Traditionen: vad är en grupps enda syfte? · Vad är det enda villkoret för medlemskap?
Källor
| Källa | Sidor | Först publicerad |
|---|---|---|
| De Tolv Traditionerna, lång form (Stora Bokens Bilaga I) | 563–565 | AA Grapevine, 1946; i Stora Boken från 1955 |
| Bill W., ”Will A.A. Ever Have a Personal Government?” (P-17) | 38 | AA Grapevine, 1947 |
| P-16, AA-gruppen … där allting börjar, ”Gruppen … där AA:s servicestruktur börjar” och ”AA-hemgruppen” | 12–16 | © 2018 (reviderad 2022) |
Sidnumren i Stora Boken är från den fjärde upplagan (2001). Sidnumren i P-17 är broschyrens tryckta nummer (© 2019); P-16:s är från tryckningen 2023, som på aa.org.
Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Citaten är korta och har angiven källa; Stora Boken och P-16 är © A.A. World Services, Inc.; artiklarna i P-17 är © AA Grapevine, Inc., omtryckta av A.A. World Services.
De här sidorna besvarar frågor om AA utifrån AA:s egen utgivna litteratur, läst i sin helhet, med varje citat kontrollerat ord för ord mot den sida det hänvisar till. Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Vad vi har läst, och när varje källa skrevs.