Tradition 10: tar AA ställning i yttre angelägenheter?
Kort sagt:
- Nej. Den långa versionen av Tradition 10 säger att ingen AA-grupp eller medlem någonsin bör uttrycka en åsikt i yttre kontroversiella frågor ”på ett sätt som drar in AA”. Den nämner särskilt politik, alkoholreformer och religiösa samfund (s. 565).
- ”Grupperna inom Anonyma Alkoholister motarbetar ingen” (s. 565). I sådana frågor uttrycker grupperna inga åsikter alls.
- Traditionen ber inte medlemmar att sakna åsikter. Den ber dem att aldrig sätta AA:s namn bakom en.
Vad den långa versionen säger (s. 565)
Hela Tradition 10 är tre meningar:
- Ingen AA-grupp eller medlem bör någonsin, ”på ett sätt som drar in AA”, uttrycka någon åsikt i yttre kontroversiella frågor, ”särskilt inte i frågor om politik, alkoholreformer eller religiösa samfund” (s. 565).
- ”Grupperna inom Anonyma Alkoholister motarbetar ingen” (s. 565).
- ”I sådana frågor kan de inte uttrycka några som helst åsikter” (s. 565).
Lägg märke till vem den omfattar och hur. Grupperna har inga åsikter i dessa frågor alls. En medlem omfattas också, men gränsen gäller att tala på ett sätt som drar in AA. Texten säger inte att en medlem inte kan rösta, ha övertygelser eller delta i det offentliga livet.
Idén är äldre än Traditionerna. Stora Bokens förord från 1939 sade redan att AA inte var allierat med någon tro, sekt eller samfund, ”och vi motarbetar inte heller någon” (s. xiv).
Varför: Bill W:s uppsatser
Washingtonrörelsen. År 1947 pekade Bill på Washingtonrörelsen, ett sällskap av alkoholister hundra år tidigare som föll samman delvis därför att dess medlemmar offentligt tog upp avskaffandet av slaveriet, förbud och andra saker (P-17, ”Farorna med att koppla AA till andra projekt”, 1947, s. 23).
Vad en grupp inte kan göra. ”Varken AA som helhet eller någon AA-grupp bör ge sig in i någon verksamhet utöver rent AA.” (P-17, ”Farorna med att koppla AA till andra projekt”, 1947, s. 24). Grupper kan inte stödja, finansiera eller alliera sig med någon annan sak, ”hur god den än är” (P-17, s. 24), och att göra annorlunda skulle sätta AA:s enighet på spel (P-17, s. 24–25).
Vad en medlem kan göra. Bill avvisar uppfattningen ”göra ingenting”. Medlemmar kan arbeta inom icke-kontroversiella alkoholområden som sjukhus, forskning och utbildning, enbart som individer, utan att presentera sig som AA-medlemmar offentligt (P-17, s. 25). På det sättet kunde ”AA som helhet förbli obundet men vänligt inställt” till goda saker (P-17, ”Farorna med att koppla AA till andra projekt”, 1947, s. 25).
Pengar från båda sidor. År 1946 skrev Bill att pengar som erbjöds från ”våta” eller ”torra” källor uppenbarligen var farliga, eftersom ”vi måste hålla oss utanför den olycksaliga kontroversen” (P-17, ”Pengar”, 1946, s. 34).
Vad som gick fel när medlemmar tog ställning (1955, daterat). När Bill såg tillbaka 1955 listade han fall ur AA:s arkiv: en medlem som gav ut en förbudstidskrift och använde AA:s namn för att angripa drickande (P-17, s. 52); ett förslag på ett jobb med ”utbildning” åt en spritbranschorganisation under en medlems fullständiga AA-namn (P-17, s. 53); medlemmar som lobbade delstatsparlament som AA-medlemmar (P-17, s. 54); en kandidat som annonserade sitt AA-medlemskap (P-17, s. 55); och AA:s namn indraget i en medlems ärekränkningsmål (P-17, s. 55). Vart och ett, skrev han, visade att en enda medlem som bröt anonymiteten kunde knyta AA till nästan vilken sak eller kontrovers som helst (P-17, s. 53). Hans sammanfattning 1955: AA avstår från offentliga kontroverser och ”kommer inte att gräla sinsemellan” om religion, politik och reformer (P-17, ”Varför Anonyma Alkoholister är anonyma”, 1955, s. 50).
Vad texten inte avgör
Den långa versionen ger tre exempel på yttre angelägenheter, politik, alkoholreformer och religiösa samfund, inledda med ”särskilt”. Den listar inte allt annat som räknas, och den nämner inga behandlingsmetoder eller något modernt ämne. Att avgöra om en ny fråga är en ”yttre kontroversiell fråga” lämnas åt erfarenheten.
Läs själv
- Bilaga I, den långa formen av Traditionerna (s. 561–566), gratis från AA: https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_appendicei.pdf
- P-17, A.A. Tradition: How It Developed (”Farorna med att koppla AA till andra projekt”, s. 23–26; ”Pengar”, s. 27–35; ”Varför Anonyma Alkoholister är anonyma”, s. 48–58): https://www.aa.org/sites/default/files/literature/assets/p-17_AATraditions.pdf
- Förordet till första upplagan (s. xiii–xiv): https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_forewordfirstedition.pdf
- Se även: Vad innebär ”ingen utomstående anknytning” i praktiken? · Tradition 6: kan en AA-grupp samarbeta med ett behandlingshem?
Källor
| Källa | Sidor | Först publicerad |
|---|---|---|
| De Tolv Traditionerna, lång version, Tradition 10 (Stora Bokens bilaga I) | 565 | AA Grapevine, 1946; i Stora Boken från 1955 |
| Alcoholics Anonymous, Förord till första upplagan | xiv | 1939 |
| Bill W., ”Dangers in Linking A.A. to Other Projects” (P-17) | 23–26 | AA Grapevine, 1947 |
| Bill W., ”Pengar” (P-17) | 34 | AA Grapevine, 1946 |
| Bill W., ”Varför Anonyma Alkoholister är anonyma” (P-17) | 48–58 | 1955 |
Sidhänvisningarna till Stora Boken gäller den fjärde utgåvan (2001). Sidhänvisningarna till P-17 är broschyrens tryckta sidnummer (© 2019), som stämmer med aa.orgs kostnadsfria PDF.
Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Citaten är korta och har angivna källor; Stora Boken är © A.A. World Services, Inc.; artiklarna i P-17 är © AA Grapevine, Inc., omtryckta av A.A. World Services.
De här sidorna besvarar frågor om AA utifrån AA:s egen utgivna litteratur, läst i sin helhet, med varje citat kontrollerat ord för ord mot den sida det hänvisar till. Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Vad vi har läst, och när varje källa skrevs.