Tradition 8: kan någon få betalt för tolftestegsarbete?
Kort sagt:
- Nej. Den långa versionen av Tradition 8 säger att AA:s vanliga tolftestegsarbete, en alkoholist som för budskapet vidare till en annan, aldrig ska betalas (s. 564–565). I formuleringen från 1946: ”vårt vanliga tolftestegsarbete i AA ska aldrig betalas” (P-17, förordet, 1955, s. 9).
- AA kan betala människor för andra uppgifter: att sköta ett kontor, laga mat, sköta en klubb, redigera en tidskrift. Den långa versionen säger att sådana särskilda tjänster ”kan ersättas väl” (s. 564).
- Den långa versionen definierar professionalism som att ge råd till alkoholister mot betalning. Bill W. skrev att medlemmar som ägnar sig åt det arbetet som yrke inte är uteslutna, men att de aldrig får framställa sig som ”AA-terapeuter”: något sådant ”finns inte och kan aldrig finnas” (P-17, ”Pengar”, 1946, s. 32).
Vad den långa versionen säger (s. 564–565)
- AA ”bör alltid förbli icke-professionellt” (s. 564).
- Den definierar vad det innebär: ”Med professionalism menar vi att yrkesmässigt ge råd till alkoholister mot betalning eller lön” (s. 564).
- AA får anställa alkoholister där de ska utföra sådana tjänster som AA annars skulle behöva anlita icke-alkoholister för, och ”Sådana särskilda tjänster kan ersättas väl” (s. 564).
- Dess sista mening: vårt vanliga ”tolftestegsarbete” i AA ska aldrig betalas (s. 564–565).
Originalet från 1946, omtryckt i P-17, har ”Twelfth Step work” där Stora Boken har ”’12 Step’ work” (P-17, s. 8–9); på svenska blir båda ”tolftestegsarbete”, och betydelsen är densamma.
Hur Bill W. resonerade i ”Pengar” (1946)
Varför medlemmar oroade sig. Klubbar och kontor anställde betalda arbetare, och medlemmar fruktade att en betald klass skulle växa fram inom AA. Bill säger att oron var begriplig: i AA är varje medlem en frivillig missionär i egen rätt, så det finns inget behov av att någon får betalt för enkelt tolftestegsarbete, ”ett rent andligt åtagande” (P-17, ”Pengar”, 1946, s. 30).
Gränsen han drog. ”En vaktmästare kan sopa golvet, en kock kan koka köttet”, en uppsyningsman kan avlägsna en besvärlig berusad, en sekreterare kan sköta ett kontor, en redaktör kan ge ut en tidning, och inget av det gör AA professionellt (P-17, ”Pengar”, 1946, s. 30). Om medlemmar inte gjorde de här jobben skulle AA behöva anställa icke-alkoholister, och ingen väntar sig att en icke-alkoholist ska arbeta heltid utan betalning (P-17, s. 30). Om en sådan medarbetare också gör en del tolftestegsarbete på vägen ändrar det ingenting. Principen: ”vi kan betala väl för särskilda tjänster – men aldrig för rent tolftestegsarbete” (P-17, ”Pengar”, 1946, s. 31).
Hur det skulle se ut att göra det professionellt. Bill ger ett eget exempel: en skylt på en kontorsdörr med texten ”Bill W. – Anonyma Alkoholisters terapeut”, med en timavgift (P-17, s. 31). Det skulle vara att behandla alkoholister för pengar och samtidigt utnyttja AA:s namn, vilket han kallar lagligt men ”knappast etiskt” (P-17, s. 31).
Medlemmar som arbetar inom området. Bill fördömer inte terapeuter, och han utesluter inte medlemmar från arbetet. Utbildade socialarbetare, psykologer och psykiater som är AA-medlemmar ska inte ”känna sig utestängda” (P-17, s. 31). Det de inte får göra är att göra reklam för sig själva som AA-terapeuter eller utnyttja sin AA-anknytning offentligt; som en tennisspelare som blir proffs lämnar de sin amatörstatus (P-17, s. 31). Han fortsätter: medlemmar som erbjuds jobb som sjuksköterskor, läkare, socialarbetare, lärare eller personalansvariga kan ta dem, så länge de undviker ”AA-terapi” och allt som skulle skada AA som helhet (P-17, s. 32–33).
Hans sammanfattning, punkt (f): AA måste till varje pris undvika professionalisering; ”enkelt tolftestegsarbete ska aldrig betalas” (P-17, ”Pengar”, 1946, s. 32); medlemmar som arbetar med alkoholterapi får aldrig utnyttja sin AA-anknytning; och det kan aldrig finnas någon ”AA-terapeut”. Punkt (g): medlemmar kan anställas av AA på heltid om de har verkliga uppgifter utöver tolftestegsarbete (P-17, s. 32).
Uppföljningen 1947
I ”Farorna med att knyta AA till andra projekt” tillämpar Bill samma idé på medlemmar som arbetar på sjukhus, med forskning eller alkoholupplysning. De får göra det, så länge de minns att ”först och sist är de AA-medlemmar” och att de i det arbetet ”bara är enskilda” (P-17, ”Farorna med att knyta AA till andra projekt”, 1947, s. 25): inget AA-namn i pressen, och inget stöd mot AA i vädjanden om pengar eller publicitet (P-17, s. 25).
Vad texten avgör, och vad den inte avgör
Den avgör huvudfrågan: ingen får betalt för att föra budskapet vidare till en annan alkoholist. Den avgör också att AA får betala för kontors- och servicearbete, och att en medlems yttre karriär inom alkoholområdet inte är förbjuden, så länge AA:s namn hålls utanför.
Texterna från 1946–47 tar inte upp betalning för sponsorskap, för att leda möten eller för att tala på dem (medlemsessän från 1946 nämner en sponsor bara en gång, som någon som de tidiga grupperna ville ha för att gå i god för en nykomling). De talar om ”tolftestegsarbete”, vilket i Stora Boken betyder att föra budskapet vidare till alkoholister (s. 89–103). Se Vad säger Steg 12 egentligen?
Läs själv
- Bilaga I, den långa formen av Traditionerna (s. 561–566), gratis från AA: https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_appendicei.pdf
- P-17, AA-traditionen: så utvecklades den (”Pengar”, s. 27–35; ”Farorna med att knyta AA till andra projekt”, s. 23–26): https://www.aa.org/sites/default/files/literature/assets/p-17_AATraditions.pdf
- Kapitel 7, ”Att arbeta med andra” (s. 89–103): https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_chapt7.pdf
- Se också: Tradition 7: tar AA emot pengar utifrån? · Vad betyder ”ingen yttre anknytning” i praktiken?
Källor
| Källa | Sidor | Först publicerad |
|---|---|---|
| De Tolv Traditionerna, den långa versionen, Tradition 8 (Stora Boken, bilaga I) | 564–565 | AA Grapevine, 1946; i Stora Boken från 1955 |
| Formuleringen från 1946, omtryckt i förordet till P-17 | 8–9 | 1946 (förord 1955) |
| Bill W., ”Pengar” (P-17) | 27–35 | AA Grapevine, 1946 |
| Bill W., ”Dangers in Linking A.A. to Other Projects” (P-17) | 23–26 | AA Grapevine, 1947 |
| Anonyma Alkoholister, kapitel 7 | 89–103 | 1939 |
Sidhänvisningarna till Stora Boken gäller den fjärde utgåvan (2001). Sidhänvisningarna till P-17 är broschyrens tryckta sidnummer (© 2019), som stämmer med aa.orgs kostnadsfria PDF.
Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Citaten är korta och har angivna källor; Stora Boken är © A.A. World Services, Inc.; artiklarna i P-17 är © AA Grapevine, Inc., omtryckta av A.A. World Services.
De här sidorna besvarar frågor om AA utifrån AA:s egen utgivna litteratur, läst i sin helhet, med varje citat kontrollerat ord för ord mot den sida det hänvisar till. Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Vad vi har läst, och när varje källa skrevs.