Trettio dagar att tala

En grupp kan göra sina nyaste medlemmar till andra klassens med en enda välmenande omröstning, och den långa versionen lämnar den inget utrymme för det. Arbetsmötet är nästan slut. Delandet har varit svävande, säger någon, och de nya pratar om drickande i stället för tillfrisknande. Ett yrkande: den som är under trettio dagar lyssnar och delar inte. Det går igenom med några händer emot. Se nu vem det drabbar. Mannen med två dagar, skakande, som kom för att han behöver säga det högt till människor som förstår, får veta att hans röst kommer senare, när han har uppfört sig. Den långa versionen (Stora Boken, 4:e utg. (engelska), s. 563): ”Inte heller ska medlemskap i AA någonsin vara beroende av pengar eller likformighet.” Likformighet betyder att göra det som förväntas av dig för att bli accepterad. En regel som säger bli nykter först, tala sedan, gör en medlems röst beroende av just det. Bill W. satte hur det egentligen fungerar i fyra ord (AA-broschyren P-17, s. 38): ”Vi rättar oss för att vi vill.” Människor tar till sig AA:s sätt för att de har sett det fungera i rummet, inte för att en omröstning beordrade dem dit. De som mest behöver tala är de som regeln tystar. Pröva det i kväll: läs din grupps upplägg och fråga om något i det får den nyaste fylleristen att förtjäna sin plats.