Äran

Maj 1940. Catchern i Cleveland Indians hade just fångat en no-hit-match som Bob Feller kastade, och Rollie H. berättade för tidningarna att han hade varit nykter i AA i ett år. Innan du bestämmer dig för vad du tycker om honom, ta anledningen. Hans drickande hade varit allmänt känt, och när historien om hans tillfrisknande kom ut gick äran till Oxfordgruppen – han hade stannat kvar hos dem efter att medlemmarna i Akron gick. ”Dr Bob och de andra föregångarna” redovisar vad som hände: ”Vid den tidpunkten bröt dock Rollie sin tystnad och sa nej, äran för hans nykterhet tillhörde Anonyma Alkoholister.” Han gjorde det inte för uppmärksamhetens skull. Han gjorde det för att rätta till en redovisning som hade AA:s arbete under någon annans namn. Och det fungerade, precis som han hade hoppats. Bill W. skrev senare (För det vidare) att ”det gjorde oss mycket gott, tillfälligt, eftersom alkoholister strömmade in.” Hundratals av dem. Det var också det första anonymitetsbrott gemenskapen någonsin haft på nationell nivå, och AA har bråkat med sig självt om den veckan sedan dess.