Hur bekostades och gavs Stora Boken ut (Works Publishing)?
Kort sagt:
- År 1938 erbjöd förlaget Harper Bill W. ett förskott på boken. Han och hans partner Hank P. beslöt att gemenskapen skulle äga sin egen bok, och bildade i stället sitt eget bolag, Works Publishing, och sålde aktier för 25 dollar till medlemmar och vänner.
- De sålde 200 aktier för 5 000 dollar, mest i månatliga avbetalningar, sedan en redaktör på Reader's Digest verkade lova en artikel. Ett lån från Charles B. Towns, ägare till sjukhuset där Bill blev nykter, hjälpte också. Cornwall Press tryckte 5 000 exemplar mot en handpenning på 500 dollar, och boken kom ut i april 1939 till 3,50 dollar.
- Artikeln i Digest kom aldrig, och i månader sålde boken inte. Publicitet 1939 och 1940 fick den till sist att röra sig.
- År 1940 köpte Alcoholic Foundation ut de kontanta aktieägarna med pengar lånade av Rockefeller och hans vänner, och Bill och Hank gav upp sina aktier, så att Stora Boken kom att tillhöra AA som helhet.
Vad boken själv visar
Texten från 1939 berättar inte hur den finansierades. Copyrightsidan i dagens upplaga anger att första upplagan löpte från 1939 till 1955, och upphovsrätten innehas nu av A.A. World Services, Inc. (s. iv). Förordet från 1955 säger bara att medlemmarnas beslutsamhet ”bar frukt våren 1939 genom utgivningen av denna volym” (s. xvii). Se Varför skrevs Stora Boken, och när?
Beslutet att ge ut själva (1957 och P-44)
Hösten 1938 visade Bill, genom förtroendevalde Frank Amos, två kapitel för Eugene Exman, religionsredaktör på Harper, som erbjöd ett förskott på 1 500 dollar på royalty (AA blir myndigt, 1957). Bill fick andra tankar: om boken blev gemenskapens huvudtext skulle ”Vår främsta skrivna tillgång då ägas av ett utomstående förlag” (AA blir myndigt, 1957). De förtroendevalda föredrog Harper, men Hank P. drev på för ett eget aktiebolag (AA blir myndigt, 1957). Exman själv höll med om att ett samfund som deras borde ge ut sin egen litteratur (AA blir myndigt, 1957). P-44 (Bill, om händelser fram till 1955) anger skälet rakt: ”Inget förlag, hur gott det än är, bör äga vår bästa tillgång.” (P-44).
Hanks prospekt erbjöd 600 aktier à 25 dollar: en tredjedel för kontanter till medlemmar och vänner i New York, två tredjedelar till Hank och Bill för deras arbete, med författarens royalty överlåten till Foundation för att lugna de förtroendevalda (AA blir myndigt, 1957). Han gav bolaget namn ”Eftersom den kommande volymen bara skulle bli den första av många sådana ’verk’,” (AA blir myndigt, 1957), och köpte tomma aktiebrev i en pappershandel (AA blir myndigt, 1957).
Att skaffa pengarna
Först köpte ingen: ”Vad fick dig att tro att vi skulle köpa aktier i en bok som ännu inte var skriven?” (AA blir myndigt, 1957). Sedan sade den ansvarige redaktören på Reader's Digest att han var nästan säker på att tidskriften skulle publicera en artikel när boken var klar (AA blir myndigt, 1957). Då hade vi snart ”en teckning på 200 aktier som uppgick till 5 000 dollar” (AA blir myndigt, 1957), betalda i avbetalningar på fem dollar i månaden (AA blir myndigt, 1957). Charles B. Towns lånade ut 2 500 dollar (AA blir myndigt, 1957), en summa som Bill på annat håll säger senare växte till över 4 000 dollar (AA blir myndigt, 1957). Pengarna gick till kontorskostnader och matvaror åt Bill, Lois, Hank och sekreteraren Ruth Hock fram till utgivningen (AA blir myndigt, 1957).
Tryckning, och svackan
Edward Blackwell på Cornwall Press föreslog en första tryckning på 5 000 och tog emot 500 dollar i handpenning (AA blir myndigt, 1957). De satte priset till 3,50 dollar efter het diskussion, och för att ge köparna valuta för pengarna använde de det tjockaste papperet i affären: ”Den ursprungliga volymen visade sig vara så skrymmande att den kom att kallas ’Stora Boken’.” (AA blir myndigt, 1957).
När Bill och Hank gick tillbaka till Reader's Digest hade redaktören glömt dem; hans medarbetare hade tackat nej till idén (AA blir myndigt, 1957). ”Bokföretaget hade kollapsat.” (AA blir myndigt, 1957). Tjugoåtta exemplar var skyldiga berättelseskribenterna och fyrtionio prenumeranterna (AA blir myndigt, 1957). Blackwell stod på deras sida (AA blir myndigt, 1957). Ett radioframträdande och 20 000 vykort till läkare gav två beställningar (AA blir myndigt, 1957). En AA-skräddare, Bert T., lånade 1 000 dollar mot sin egen rörelse för att hålla bolaget igång (AA blir myndigt, 1957). Försäljningen kom igång med en artikel i tidskriften Liberty i september 1939 (AA blir myndigt, 1957), och växte efter Rockefellers middag 1940 (AA blir myndigt, 1957). Se Varför tackade tidiga AA nej till Rockefellers pengar?
Hur AA kom att äga den
År 1940 ville några kontanta tecknare ha tillbaka sina pengar (AA blir myndigt, 1957). Förtroendevalde A. LeRoy Chipman lånade 8 000 dollar av Rockefeller, två av hans söner och middagsgäster för att köpa deras aktier till nominellt värde, att betalas tillbaka ur bokens vinster (AA blir myndigt, 1957). Bill överlämnade sina 200 aktier till Foundation; Hank, som då drack, gick med på det först när Foundation betalade honom 200 dollar för kontorsmöbler han ägde (AA blir myndigt, 1957). ”Och så kom samfundet Anonyma Alkoholister, genom sina förtroendevalda, att äga Stora Boken.” (AA blir myndigt, 1957). P-44 tillägger att boken två år senare hade gått så bra att lånet var betalt (P-44).
Där källorna skiljer sig åt
- Hanks aktier. P-44 säger ”Hank P. och jag skänkte våra aktier i det till Alcoholic Foundation” (P-44). Bills bok från 1957 och För det vidare (1984) säger att Hank satte sig emot och gav upp sina mot en betalning på 200 dollar för möbler (AA blir myndigt, 1957; För det vidare, 1984).
- Bolagets namn. Bill (1957) säger att Hank valde ”Works” eftersom boken skulle bli den första av många verk (AA blir myndigt, 1957). För det vidare kallar det ”en fråga som det råder viss tvist om”: några sade att det kom från Anne Smiths favoritvers, ”Tron utan gärningar är död”; ”andra sade att det var uppkallat efter en favoritparoll bland medlemmarna” (För det vidare, 1984), ”Det fungerar!”
- Towns-lånet. 2 500 dollar (AA blir myndigt, 1957; P-44), eller ”senare ökat till över 4 000 dollar” (AA blir myndigt, 1957).
- Vem som var ansvarig. För det vidare återger Hanks sons uppfattning att Hank fick projektet i gång, och Ruth Hocks att de två var ungefär lika ansvariga: utan Bill hade den inte blivit skriven, och ”den skulle inte ha blivit utgiven utan Hank” (För det vidare, 1984).
Läs själv
- Förord till andra upplagan (s. xv–xxi), gratis från AA: https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_forewordsecondedition.pdf
- Copyrightsidan (s. iv): https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_copyright.pdf
- AA blir myndigt och För det vidare säljs av A.A. World Services: https://onlineliterature.aa.org
- Se också: Varför skrevs Stora Boken, och när? · Fanns det ett utkast till Stora Boken före 1939? · Vad var Alcoholic Foundation? · Varför tackade tidiga AA nej till Rockefellers pengar?
Källor
| Källa | Sidor | Datum |
|---|---|---|
| Anonyma Alkoholister, copyrightsidan; förordet till andra upplagan | iv, xvii | tryckning 2001; 1955 |
| P-44, A.A.'s Legacy of Service (Bill W.) | — | beskriver händelser till och med 1955; broschyr © 2018 |
| AA blir myndigt | — | 1957 |
| För det vidare | — | 1984 |
Sidnumren i Stora Boken är från fjärde upplagan (2001). Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Citaten är korta och har angiven källa; Stora Boken, P-44, AA blir myndigt och För det vidare är © A.A. World Services, Inc.
De här sidorna besvarar frågor om AA utifrån AA:s egen utgivna litteratur, läst i sin helhet, med varje citat kontrollerat ord för ord mot den sida det hänvisar till. Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Vad vi har läst, och när varje källa skrevs.