Ännu en alkoholist att prata med

Innan det fanns någon Tradition 5 fanns det en alkoholist i en hotellobby som förstod att hans nykterhet hängde på att han hittade en annan alkoholist. I maj 1935, i Akron i Ohio, hade Bill W:s affär just fallit samman och han var ensam i en främmande stad med ungefär tio dollar. Baren i ena änden av lobbyn fylldes. Han berättade det senare (AA blir myndigt): ”Jag mindes att jag hade hållit mig nykter själv genom att försöka hjälpa andra människor.” Han gick inte in i baren. Han gick till en kyrkokatalog och en telefon, och ringde främling efter främling och bad att få komma i kontakt med en alkoholist. Listan löpte ner till sitt allra sista namn. Det samtalet ledde honom till dr Bob, och snart till AA:s första grupp. Lägg märke till riktningen. Bill letade inte efter någon som skulle få honom genom natten. Han letade efter en alkoholist att föra budskapet vidare till, och det var det som höll honom nykter. Flera år innan den långa versionen gav varje grupp ”endast ett huvudsyfte” (Stora Boken, s. 563) började AA med att en alkoholist gick ut för att hitta en annan. Testa det i kväll: fråga vem i din grupp som senast gick och letade efter en alkoholist i stället för att vänta på att en skulle dyka upp.