Är AA ett behandlingsprogram? Erbjuder det avgiftning, boende eller rådgivning?
Kort sagt:
- Nej. AA:s litteratur beskriver en gemenskap av alkoholister som hjälper varandra, inte en behandlingstjänst. Den långa formen från 1946 säger att sjukhus och ”andra platser för återhämtning” bör ligga ”väl utanför AA – och stå under medicinsk tillsyn” (s. 564), och definierar professionalism som ”att yrkesmässigt ge råd till alkoholister mot betalning eller lön” (s. 564), vilket AA aldrig ska bli.
- I texten från 1939 gjorde enskilda medlemmar mycket för nykomlingar: fick in dem på sjukhus och besökte dem där, hjälpte till att hitta arbete, lånade ut pengar, tog in män i sina hem (s. 91, 96–97, 159, 161). Boken varnar också för att det att lägga det här arbetet ”på ett serviceplan” får nykomlingen att förlita sig på hjälparen i stället för på Gud (s. 98).
- Bill W. 1946: ”Sjukhusvård är absolut läkarens uppgift” (P-17, ”Money”, 1946), och det kan aldrig finnas någon ”AA-terapeut”.
- Dagens gruppbroschyr räknar upp vad AA inte gör: ingen sjukhusvård, inga droger eller behandling; inget boende, ingen mat, inga kläder, inga jobb eller pengar; ingen familje- eller yrkesrådgivning (P-16, 2018).
Vad texten från 1939 beskriver
Stora Bokens medlemmar var inte emot medicinsk hjälp, och de gjorde praktiska saker för varandra. Men hjälpen kom från enskilda medlemmar, och själva tillfrisknandet kom från något annat. - Sjukhusvård, genom en läkare. ”Om din man behöver sjukhusvård ska han få det, men inte med tvång såvida han inte är våldsam.” (s. 91). Att ta kontakt genom en läkare eller en institution ”är ett bättre alternativ” än genom hans familj (s. 91). För en anställd som fortfarande dricker ”bör naturligtvis den fysiska behandlingen hänskjutas till din egen läkare” (s. 143). - Praktisk hjälp, given med omsorg. Om en nykomling är pank och hemlös ”kan du försöka hjälpa honom att få ett arbete, eller ge honom lite ekonomiskt stöd” (s. 96), utan att beröva din egen familj. Du kan ta in honom i ditt hem några dagar, med urskillning (s. 96). Kapitel 11 räknar upp ”att låna ut pengar och skaffa varandra arbete, när det är motiverat” bland vardagliga händelser (s. 161). - Gränsen. Mannen som förväntar sig att du ”endast ska fungera som bankir för hans ekonomiska svårigheter eller sjuksköterska för hans fylleri” kan behöva lämnas tills han ändrar sig (s. 95). ”I den minut vi lägger vårt arbete på ett serviceplan börjar alkoholisten förlita sig på vår hjälp i stället för på Gud.” (s. 98). Fysisk behandling ”är bara en liten del av helheten” (s. 143).
Se Ska jag ge en nykomling pengar eller någonstans att bo? för kapitel 7:s fullständiga råd.
Den långa formen från 1946
- Tradition 6. Klubbar och sjukhus som kräver mycket egendom eller administration bör vara egna juridiska personer och hållas åtskilda, så att grupperna vid behov kan släppa dem; sådana verksamheter ”bör inte använda AA:s namn” (s. 564). ”Men sjukhus, liksom andra platser för återhämtning, bör ligga väl utanför AA – och stå under medicinsk tillsyn.” (s. 564).
- Tradition 8. ”Anonyma Alkoholister bör alltid förbli icke-professionellt.” (s. 564). ”Med professionalism menar vi att yrkesmässigt ge råd till alkoholister mot betalning eller lön.” (s. 564). AA:s tolftestegsarbete ”ska aldrig betalas” (s. 564–565).
Bill W:s essäer (1946–47)
- ”För flera år sedan brukade vi tro att AA borde ha egna sjukhus, vilohem och gårdar.” År 1946: ”Nu är vi lika övertygade om att vi inte ska ha något sådant.” (P-17, ”Money”, 1946).
- ”Sjukhusvård är absolut läkarens uppgift, med stöd av, naturligtvis, enskilt eller kommunalt bistånd.” (P-17, ”Money”, 1946). Det är inte en uppgift för AA i betydelsen ledning eller ägande; överallt samarbetar AA med sjukhus.
- Om rådgivning: en AA-medlem kan gå in i alkoholterapi som utbildad socialarbetare, psykolog eller psykiater, men det finns inte, ”och kan aldrig finnas, något som heter en ’AA-terapeut’.” (P-17, ”Money”, 1946).
- Grupper som startade egna nykterhetsplatser för avgiftning fann nästan alltid, skrev Bill 1947, att det ”slog tillbaka” (P-17, ”Hospitals and A.A.”, 1947), eftersom det gjorde gruppen till ett företag.
Senare texter (daterade)
1971 (den här upplagan uppdaterades 2023). Tolv traditioner illustrerade (P-43), om Tradition 5: en medlem kan, med urskillning, låna ut några dollar eller låta en pank alkoholist bo hos sig en tid, men AA-gruppen som helhet ”är inget vänligt finansbolag, ingen socialförvaltning och ingen bostadsförmedling” (P-43).
Odaterat uttalande i P-17 (tryckning 2019). ”A.A. and Alcoholism”, ett policyuttalande som General Service Conference har bekräftat, säger att medlemmarna erkänner ”att somliga kan behöva professionell rådgivning eller behandling” (P-17, ”A.A. and Alcoholism”) och att rörelsen inte ägnar sig åt medicinsk eller psykiatrisk behandling.
2018. AA-gruppen … där allting börjar (P-16), ”What A.A. Does Not Do”, innehåller: - Ställa medicinska eller psykologiska diagnoser eller prognoser. - ”Erbjuda sjukhusvård, droger eller medicinsk eller psykiatrisk behandling.” (P-16, 2018). - ”Erbjuda boende, mat, kläder, arbete, pengar eller andra sådana tjänster.” (P-16, 2018). - ”Erbjuda familje- eller yrkesrådgivning.” (P-16, 2018).
Samma broschyr: ”Det finns inget som heter ett ’AA-sjukhus’ eller ett ’AA-halvvägshus’” (P-16, 2018), fastän AA-möten hålls på många sådana platser och många medlemmar arbetar där. Intergruppskontor ”ger ibland information om behandlingsinrättningar, sjukhus och halvvägshus” (P-16, 2018).
Vad detta innebär
Lästa tillsammans drar texterna samma gräns från 1939 och framåt. Läkare och sjukhus ger medicinsk vård; enskilda AA-medlemmar kan hjälpa en nykomling på praktiska sätt, med omsorg; AA självt, som gemenskap och som grupper, driver ingen behandlings-, boende- eller rådgivningstjänst och har ingen professionell klass. Traditionerna håller verksamheter utanför AA; de säger inte att behandling är dålig, och de styr inte över verksamheterna själva (se Tradition 6: kan en AA-grupp samarbeta med ett behandlingshem?).
Läs själv
- Kapitel 7, ”Att arbeta med andra” (s. 89–103): https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_chapt7.pdf
- Kapitel 10, ”Till arbetsgivare” (s. 136–150): https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_chapt10.pdf
- Kapitel 11, ”En vision för dig” (s. 151–164): https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_chapt11.pdf
- Bilaga I, ”AA-traditionen” (s. 561–566): https://www.aa.org/sites/default/files/2021-11/en_bigbook_appendicei.pdf
- P-17, A.A. Tradition — How It Developed: https://www.aa.org/sites/default/files/literature/assets/p-17_AATraditions.pdf
- P-16, AA-gruppen … där allting börjar (”What A.A. Does Not Do”, s. 39): https://www.aa.org/sites/default/files/literature/p-16_0723.pdf
- Se även: Ska jag ge en nykomling pengar eller någonstans att bo? · Rekommenderar Stora Boken behandlingshem? · Tradition 6: kan en AA-grupp samarbeta med ett behandlingshem? · Tradition 8: kan någon få betalt för tolftestegsarbete?
Källor
| Källa | Sidor | Först publicerad |
|---|---|---|
| Alcoholics Anonymous, kapitel 7, 10, 11 | 91, 95–98, 143, 159, 161 | 1939 |
| Alcoholics Anonymous, Bilaga I, Tradition 6 och 8 (lång form) | 564–565 | 1946 |
| P-17, ”Money” | — | 1946 |
| P-17, ”Hospitals and A.A.” | — | 1947 |
| P-43, Tolv traditioner illustrerade, Tradition 5 | — | © 1971; den här tryckningen uppdaterades 2023 |
| P-17, ”A.A. and Alcoholism” (Konferensens policyuttalande) | — | odaterad; i tryckningen från 2019 |
| P-16, AA-gruppen … där allting börjar | 38–41 | 2018 |
Sidnumren i Stora Boken är från den fjärde upplagan (2001).
Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Citaten är korta och har angiven källa; Stora Boken, P-43 och P-16 är © A.A. World Services, Inc.; artiklarna i P-17 är © AA Grapevine, Inc.
De här sidorna besvarar frågor om AA utifrån AA:s egen utgivna litteratur, läst i sin helhet, med varje citat kontrollerat ord för ord mot den sida det hänvisar till. Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Vad vi har läst, och när varje källa skrevs.