Prata med Recovery EinsteinDu är inte ensam – dag som natt

Kan en AA-grupp uppkallas efter ett behandlingshem eller en person?

Kort sagt:

  • Den långa versionen från 1946 nämner inte gruppnamn. Det den säger är att en grupp kan samarbeta med vem som helst men aldrig får gå så långt som till ”anknytning eller stöd, verkligt eller underförstått” (s. 564), och att en grupp bara räknas som en AA-grupp om den, som grupp, har ”inte någon annan anknytning” (s. 563).
  • Det konkreta rådet om namngivning kommer senare, från P-16 (2018): en grupp som träffas i ett behandlingshem, en kyrka eller ett fängelse bör inte använda institutionens namn, så att det är tydligt att gruppen bara hyr lokal där.
  • P-16 redovisar också en rekommendation från General Service Conference om att ingen grupp ska uppkallas efter någon verklig person, levande eller död, som ett sätt att sätta ”principer före personligheter.”
  • Detta är rekommendationer från gruppers erfarenhet. Den långa versionen lämnar varje grupps egna angelägenheter åt dess eget samvete (s. 563).

Vad den långa versionen säger (1946)

En grupp har ingen annan anknytning. Tredje Traditionen: två eller tre alkoholister som samlas för sin nykterhets skull kan kalla sig en AA-grupp, ”förutsatt att de som grupp inte har någon annan anknytning” (s. 563).

Inte ens en underförstådd koppling. Sjätte Traditionen: ”Även om en AA-grupp kan samarbeta med vem som helst, bör ett sådant samarbete aldrig gå så långt som till anknytning eller stöd, verkligt eller underförstått” (s. 564). ”En AA-grupp kan inte binda sig till någon.” (s. 564). Samma stycke säger att utomstående verksamheter som klubbar och sjukhus ”bör inte använda AA:s namn” (s. 564), och att sjukhus och andra platser för återhämtning hör hemma ”väl utanför AA” (s. 564).

Principer före personligheter. Tolfte Traditionen: anonymiteten påminner AA om ”att sätta principer före personligheter” (s. 566).

Gruppen avgör sina egna angelägenheter. Fjärde Traditionen: i sina egna angelägenheter ”bör varje grupp inte vara ansvarig inför någon annan auktoritet än sitt eget samvete” (s. 563), men bör rådfråga närliggande grupper när dess planer berör dem, och bör rådgöra med de förtroendevalda innan någon åtgärd som i hög grad kan påverka AA som helhet (s. 563).

Inget av detta nämner vad en grupp kallar sig. Ett namn är dock det mest offentliga en grupp har. En grupp som uppkallats efter det behandlingshem den möts i ser ut som en del av det hemmet, vilket är den ”underförstådda” anknytning som Sjätte Traditionen varnar för.

Vad senare gruppers erfarenhet rekommenderar (P-16, 2018, daterat)

Broschyren AA-gruppen (P-16) har ett avsnitt om namngivning (P-16, s. 17–18):

  • Grupper har lärt sig att undvika all anknytning till eller stöd för utomstående verksamheter, ”Oavsett hur ädel verksamheten eller institutionen är” (P-16, 2018, s. 17).
  • ”Även sken av att vara knuten till någon organisation, klubb eller politisk eller religiös institution måste undvikas” (P-16, 2018, s. 17).
  • En grupp som träffas i en kriminalvårds- eller behandlingsinrättning eller en kyrka bör alltså inte använda institutionens namn ”utan kalla sig något helt annat” (P-16, 2018, s. 18). Det visar att gruppen inte är knuten till platsen utan ”bara hyr lokal där för möten” (P-16, 2018, s. 18).
  • General Service Conference har rekommenderat att ingen grupp uppkallas efter ”någon verklig person, levande eller död, AA-medlem eller inte” (P-16, 2018, s. 18).

P-16 tar också upp det omvända fallet. Ett behandlingshem eller ett halvvägshus bör inte bära AA:s namn, eller ett namn som ”Tolftestegshuset” som felaktigt antyder att AA stöder det (P-16, 2018, s. 41).

Vad texten avgör, och vad den inte avgör

Den långa versionen från 1946 avgör principen: ingen anknytning, inte ens en underförstådd, och principer före personligheter. Den innehåller ingen namngivningsregel. Vägledningen om namn är senare (P-16 är © 2018), och den är formulerad som erfarenhet och som en rekommendation från Konferensen, inte som en regel som en grupp kan tvingas följa. Ingen i AA kan tvinga en grupp att byta namn (se Nionde Traditionen: är AA organiserat? Vem styr?). En grupp som väljer namn väger sitt eget samvete mot den långa versionens varning för underförstådd anknytning.

Läs själv

Källor

Källa Sidor Först publicerad
De Tolv Traditionerna, lång version, Tredje, Fjärde, Sjätte och Tolfte Traditionen (Stora Boken, bilaga I) 563–566 AA Grapevine, 1946; i Stora Boken från 1955
P-16, AA-gruppen, ”Namngivning av en AA-grupp” och ”Vem driver halvvägshus…?” 17–18, 41 © 2018 (reviderad 2022)

Sidnumren i Stora Boken är från den fjärde upplagan (2001). Sidnumren i P-16 är broschyrens tryckta sidnummer (tryckningen 2023, som på aa.org).

Recovery Starts är oberoende och har ingen anknytning till Anonyma Alkoholister. Citaten är korta och har angivna källor. Stora Boken och P-16 är © A.A. World Services, Inc.

De här sidorna besvarar frågor om AA utifrån AA:s egen utgivna litteratur, läst i sin helhet, med varje citat kontrollerat ord för ord mot den sida det hänvisar till. Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Vad vi har läst, och när varje källa skrevs.