Prata med Recovery EinsteinDu är inte ensam – dag som natt
Startsida › AA-frågor, från böckerna › Stora Bok-citat som ofta citeras ensamma

Vad säger ”Sällan har vi sett en människa misslyckas” egentligen, och vem säger den att kanske inte tillfrisknar?

Kort sagt:

  • Det är första meningen i kapitel 5, ”Hur det fungerar”. Boken säger att sällan ”har vi sett en människa misslyckas som noggrant har följt vår väg” (s. 58). Det är ett starkt påstående, men det har ett villkor: det gäller människor som följer vägen noggrant.
  • Samma stycke nämner vem som kanske inte tillfrisknar: människor som ”inte kan eller inte vill helt och hållet ge sig hän åt det här enkla programmet” (s. 58). Det är oftast människor som är ”av naturen oförmögna att vara ärliga mot sig själva” (s. 58), och en del med ”svåra känslomässiga och mentala störningar” (s. 58).
  • Det skuldbelägger dem inte. Om den första gruppen säger det ”De har ingen skuld; de verkar ha fötts så.” (s. 58) Deras chanser är ”sämre än genomsnittet” (s. 58), vilket inte är detsamma som inga alls. Om den andra gruppen: ”många av dem tillfrisknar om de har förmåga att vara ärliga” (s. 58).
  • Läst på sin plats vänder stycket på ärlighet. Strax efter stegen säger boken att ingen har lyckats med ”något i närheten av en perfekt efterlevnad av dessa principer” (s. 60), så ”noggrant” betyder inte perfekt.

Raden ensam

Citerad för sig själv kan den första meningen höras på två sätt. Det ena är som en garanti: följ vägen så misslyckas du inte. Det andra vänder på den till en dom över alla som inte tillfrisknar: han måste inte ha följt den noggrant. Ingendera läsningen kan kontrolleras mot meningen ensam. Den behöver resten av sitt stycke.

Hela stycket (s. 58)

Det inledande stycket i kapitel 5 är kort. I ordning säger det:

  1. Påståendet. Sällan ”har vi sett en människa misslyckas som noggrant har följt vår väg” (s. 58). Ordet är ”sällan”, inte ”aldrig”.
  2. Vem som inte tillfrisknar. De som ”inte kan eller inte vill” ge sig hän åt programmet helt och hållet (s. 58). Stycket nämner båda: ”inte vill” är en vägran, ”inte kan” är en oförmåga.
  3. Den vanliga orsaken. De flesta är ”av naturen oförmögna att vara ärliga mot sig själva” (s. 58). Boken fortsätter: ”Sådana olyckliga finns.” (s. 58) ”De har ingen skuld; de verkar ha fötts så.” (s. 58) De kan inte gripa och utveckla ett sätt att leva som ”kräver omutlig ärlighet” (s. 58). Och: ”Deras chanser är sämre än genomsnittet.” (s. 58)
  4. En andra grupp. ”Det finns också de som lider av svåra känslomässiga och mentala störningar” (s. 58), och ”många av dem tillfrisknar om de har förmåga att vara ärliga” (s. 58).

Så stycket nämner två villkor för tillfrisknande: att helt och hållet ge sig hän åt ”det här enkla programmet”, och förmågan att vara ärlig. Där människor brister i det andra kallar det dem olyckliga, inte skyldiga.

Vad som kommer strax efter (s. 58–60)

”Vägen” lämnas inte oklar. Stycket kallar den själv ”det här enkla programmet” (s. 58), och nästa sida presenterar de Tolv Stegen som ”föreslagna som ett program för tillfrisknande” (s. 59). Däremellan säger boken vad den ber läsaren om. Om du vill ha vad medlemmarna har och är villig att gå hur långt som helst för att få det, ”då är du mogen att ta vissa steg” (s. 58). ”Inför en del av dem sköt vi emot.” (s. 58) Och den vädjar till läsaren ”att vara orädd och grundlig från allra första början” (s. 58).

Sedan, strax efter stegen, avvärjer boken tanken att ”noggrant” betyder felfritt. ”Ingen av oss har kunnat upprätthålla något i närheten av en perfekt efterlevnad av dessa principer.” (s. 60) ”Vi är inga helgon.” (s. 60) ”Vi eftersträvar andliga framsteg snarare än andlig fullkomlighet.” (s. 60)

Ändrar sammanhanget den vanliga läsningen?

Det gör båda läsningarna mer komplicerade.

  • Som en garanti: boken menar påståendet, och upprepar sin uppmaning till noggrannhet. Men den säger ”sällan”, och villkoret är att följa vägen noggrant. Samma kapitel säger att ingen följer den perfekt.
  • Som en dom över dem som inte tillfrisknar: stycket bär inte upp det. Dess egen förklaring omfattar människor som ”inte kan”, som har ”ingen skuld” och vars chanser är lägre men inte borta. Det beskriver människor som är oförmögna att vara ärliga mot sig själva, och kallar dem olyckliga. Det talar inte alls om återfall.

Senare källor (daterade, läses med försiktighet)

  • Förordet till andra upplagan (1955) ger AA:s egna siffror så som de såg ut då. Av alkoholister ”som kom till AA och verkligen försökte” (s. xx) blev hälften nyktra på en gång och förblev det, en fjärdedel blev nyktra ”efter några återfall”, och av de övriga visade de som stannade kvar förbättring (s. xx). Så redan 1955 räknade boken själv människor som verkligen försökte och ändå fick återfall innan de tillfrisknade.
  • För det vidare (1984), en biografi över Bill W., säger att han skrev det här stycket när han skrev stegen, och att ett tidigare manuskript sa ”anvisningar” där boken nu säger ”väg”. Den berättar också en historia om att Bill senare ville ändra ”sällan” till ”aldrig”. Boken kallar historien apokryfisk: ”Bill själv sa att han aldrig övervägde den ändringen.” (För det vidare, 1984)

Läs själv

Källor

Källa Sidor Först publicerad
Alcoholics Anonymous, kapitel 5, ”Hur det fungerar” 58–60 1939
Alcoholics Anonymous, Förord till andra upplagan xx 1955 (efter 1950)
För det vidare (A.A. World Services) kapitlet om hur Stora Boken skrevs 1984 (efter 1950)

Sidnumren i Stora Boken är från den fjärde upplagan (2001). Företalet säger att programtexten har ”lämnats i stort sett orörd” sedan 1939 (s. xi); våra källor har ingen första upplaga att jämföra sidnummer med.

Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Citaten är korta och anges med källa; Stora Boken och För det vidare är © A.A. World Services, Inc.

De här sidorna besvarar frågor om AA utifrån AA:s egen utgivna litteratur, läst i sin helhet, med varje citat kontrollerat ord för ord mot den sida det hänvisar till. Recovery Starts är oberoende och inte knutet till Anonyma Alkoholister. Vad vi har läst, och när varje källa skrevs.