De antog

Två medlemmar antog att AA var arga för deras skull, och tidningarna sa till landet att det var så. Bill W. berättade det (AA-broschyren P-17, s. 55): ”En medlem, vars namn och yrkesmässiga meriter är kända på tre kontinenter, kom över ett brev som hon trodde skadade hennes yrkesrykte. Hon kände att något borde göras åt det, och det gjorde även hennes advokat, också AA-medlem. De antog att både allmänheten och AA med rätta skulle bli arga om fakta blev kända.” De antog. Ingen frågade någon grupp. ”Omgående satte flera tidningar rubriker om hur Anonyma Alkoholister hejade på en av sina kvinnliga medlemmar – namn i fullo, förstås – för att vinna sitt ärekränkningsmål.” Omgående betyder på en gång; ett ärekränkningsmål är ett rättsfall om något falskt som har tryckts om en. En radiokommentator berättade sedan samma sak för en publik som Bill uppskattade till tolv miljoner. AA var nu den ena sidan i en rättstvist som det aldrig hade hört talas om, och en drinkare som kände motparten fick veta att AA var emot honom. Den långa versionen säger att grupperna ”motarbetar ingen” (Stora Boken, s. 565). Idag är det uttalandet som säger vad människor i tillfrisknande vill, skrivet av någon som ingen har valt. Pröva det ikväll: när du hör vad AA-medlemmar känner om något utanför, fråga vem som har frågat dem.